Riskskatten: Riksdagen bör ta det ansvar som regeringen inte tagit

Regeringen fattade idag beslut om att lägga fram en särproposition om en s k riskskatt för banker och andra kreditintitut. Propositionen ska behandlas i riksdagen under de kommande veckorna.

Regeringen fattade sitt beslut innan man fått besked om utfallet av den den prövning mot konkurrens- och statsstödsreglerna som EU-kommissionen genomför.

Trots en bred, stark och enstämmig kritik från kommunsektorn står regeringen fast vid att kommunal samverkan genom Kommuninvest ska omfattas av skatten. Detta vore ett hårt slag mot de investeringar i bl a förskolor, skolor, äldreboenden och sjukhus som nu är så viktiga för att säkra kvaliteten i välfärden. Eftersom Kommuninvest drivs utan vinstsyfte skulle långsiktiga extrakostnader på ca 330 miljoner kr per år i huvudsak behöva täckas av kommuner och regioner.

Hårdast skulle de små och medelstora kommunerna drabbas. De har som regel inga möjligheter till kostnadseffektiv upplåning utanför kommunal samverkan, i egna marknadsprogram, och skulle därför tvingas bära en tung del av skattekostnaden. Därmed skulle riskskatten också bli ett slags landsbygdsskatt.

Kommuninvest har presenterat flera lösningar för att undvika en beskattning av välfärden. Ett undantag för kommunal samverkan vore högst motiverat – även utifrån skattens syfte. Regeringen vill öka beskattningen av kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället. Enligt Riksgälden är Kommuninvest inte ett sådant institut, utan hör tvärtom till en kategori av utpräglade lågriskinstitut.

– Att regeringen stressar fram denna proposition är anmärkningsvärt. Det hade varit rimligare att invänta besked från EU-kommissionen. Vi hoppas nu att riksdagen ska jobba mer noggrant och välavvägt med riskskatten än vad regeringen gjort. Vi vet att flera partier ju är tveksamma eller negativa till regeringens linje. Att helt omotiverat införa en ny landsbygdsskatt är inte vad Sverige behöver i detta läge. Det går att snabbt justera i propositionen så att de negativa välfärdseffekterna stryks bort. Det går också att i ett större och längre omtag se till att rätta till bristerna. Statsfinansiellt finns det alla möjligheter att skjuta på införandet till 2023, säger Linda Frohm, vice ordförande i Kommuninvest Ekonomisk förening.

– Det vore mycket välkommet om riksdagen nu valde att gå in och ta det ansvar som regeringen hittills inte tagit. Att stressa igenom ett bristfälligt förslag, och därigenom rikta ett helt onödigt slag mot välfärden, vore fel väg att gå. Till saken hör att riksdagen verkligen har full handlingsfrihet. Några intäkter från riskskatten behövs över huvud taget inte för att få statsfinanserna att gå ihop för 2022. Det är fullt möjligt att titta på förslaget igen, skapa en teknisk lösning som säkerställer att välfärden inte drabbas och sedan starta implementeringen från 2023, säger Göran Färm, ordförande i Kommuninvest Ekonomisk förening.

För ytterligare information

Tomas Werngren, vd, tel: 070-645 06 69, e-mail: tomas.werngren@kommuninvest.se

David Ljung, kommunikationschef, tel: 073-068 45 45, e-mail: david.ljung@kommuninvest.se