Arbetsförmedlingens prognos för 2011 och 2012

Arbetsförmedlingens prognos för 2011 och 2012 100 000 fler sysselsatta på två år Arbetsförmedlingens nya prognos visar att arbetsmarknadsläget blir ljusare år 2011 och 2012. Sysselsättningen ökar med 65 000 personer under 2011 och med 35 000 under 2012. Arbetslösheten beräknas minska från 8,4 procent år 2010 till 7,5 procent år 2012. Konjunkturen har förstärkts kraftigt och de drygt 12 000 arbetsgivarna i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning uttrycker en stark optimism för de kommande åren. En mycket stor andel av företagen tror på fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster. Detta leder till betydligt fler arbetstillfällen.

Trots fler jobb och minskad arbetslöshet är utmaningarna för Arbetsförmedlingen stora under kommande år. Det finns många arbetslösa som kommer att få svårt att hitta arbete, trots ökad efterfrågan på arbetskraft. Det är bland annat två grupper som ökat kraftigt de senaste två åren, utrikes födda och funktionsnedsatta, där antalet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd ökat med cirka 80 000 på två år. De grupperna svarar därmed för närmare hälften och av dem som blivit arbetslösa.

– Det är glädjande att svensk ekonomi och arbetsmarknad utvecklas så  bra. För Arbetsförmedlingen innebär det att de grupper som står längst ifrån arbetsmarknaden kommer att vara i fokus för våra insatser. Det handlar dels om dem som finns i våra så kallade garantiprogram, men också om dem som lämnar sjukförsäkringen för arbetslivsintroduktion och de nyanlända invandrare som omfattas av den nya etableringsreformen. Vi ska också hantera den växande bristen på arbetskraft. Det ställer krav på flexibilitet, att vi anpassar insatsen för våra sökandes behov, säger Angeles Bermudez-Svankvist, Arbetsförmedlingens generaldirektör.

En svag utbildningsbakgrund är gemensamt för dem som har svårast att snabbt få ett arbete. Antalet personer som saknar arbete och har grundskola som högsta utbildning har ökat med 40 000 på två år. Utrikes födda och funktionsnedsatta står för närmare tre fjärdedelar av den ökningen.

Prognosen i korthet

• Den globala ekonomin väntas växa med cirka 4,5 procent respektive cirka 4 procent åren 2010 och 2011. Anledningen till att ökningen inte är större är bland annat stora ekonomiska problem i flera europeiska länder och att även USA:s utveckling är skakig. Också för de kommande åren håller tillväxtekonomierna, med Kina i spetsen, i taktpinnen när det gäller den globala BNP-tillväxten.

• Den svenska ekonomin är inne i en synnerligen stark utvecklingsfas med rekordhög tillväxt under tredje kvartalet, högst i Europa och i paritet med tillväxtländerna. Den höga tillväxttakten är dock tillfällig. Med hänsyn till avtagande tillväxttakt i omvärlden bedöms BNP i Sverige öka med 5,4 procent år 2010, med 3,9 procent 2011 och med 2,7 procent 2012.

• Arbetskraftutbudet har ökat kraftigt de senaste 5 åren, undantaget en tillfällig utplaning år 2009. Bakom uppgången ligger ett stort migrationsöverskott och utbudshöjande stimulanser såsom de omförsäkrade och jobbskatteavdraget. En allt mer vikande inrikes född befolkning gör att arbetskraftsutbudet ökar i långsammare takt, samtidigt som migrationsöverskottet bedöms bli lägre. Detta leder till att ökningen sjunker från 1,1 procent 2010 till 0,7 respektive 0,5 procent åren 2011 och 2012.

• Nedgången av arbetslöshet har hittills motverkats av en kraftig ökning av utbudet av arbetskraft. Arbetslösheten har därför endast minskat svagt sedan början av 2010, då den kulminerade. Under 2011 minskar den tydligare genom en svagare ökning av arbetskraftsutbudet och en större sysselsättningstillväxt än 2010. Arbetslösheten beräknas minska från årets 8,4 procent till 7,8 procent år 2011 och till 7,5 procent 2012. Det betyder att antalet arbetslösa minskar från nästan 410 000 personer 2010 till knappt 370 000 personer 2012.

• Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program har ökat med nästan 100 000 på två år till 186 000 personer år 2010. För 2011 och 2012 beräknas antalet till 163 000 och 129 000 personer. Detta motsvarar 3,3 respektive 2,6 procent av arbetskraften.

• Industrikonjunkturen har förstärkts påtagligt och företagen är optimistiska för det närmaste året. Produktion, leveranser och lönsamhet fortsätter att öka och under perioden januari-augusti i år ligger den kalenderkorrigerade industriproduktionen 7,8 procent högre än under motsvarande period i fjol. Starkast är uppgången inom motorfordonsindustrin och stål- och metallverken, två industrigrenar som drabbades särskilt hårt av det stora efterfrågebortfallet under 2008 och 2009. Bristen på kvalificerade yrkesarbetare ökar, liksom bristen på ingenjörer och tekniker. Antalet sysselsatta inom industrin beräknas minska med 8 000 personer år 2010, men öka med knappt 5 000 personer år 2011.

• Byggkonjunkturen visar på en stark och relativt snabb återhämtning. Efterfrågan har ökat och byggandet har tagit fart. Företagen är fortsatt optimistiska när det gäller efterfrågan det kommande året. Arbetsgivarna räknar med en fortsatt ökning av antalet anställda och uppgången blir cirka 10 000 personer i år och 8 000 år 2011. Arbetsgivarna signalerar ökad brist på arbetskraft som kan bli tillväxthämmande för branschen.

• Den privata tjänstesektorn märkte begränsat av konjunkturfallet och jobbförlusten blev liten och kortvarig. Företagen är mycket optimistiska för det kommande året och en stor del räknar med en ökning av efterfrågan på tjänster. Datakonsulterna och företag som säljer tjänster till andra företag räknar med en särskilt stark utveckling. Bristen på arbetskraft stiger dock och arbetskraftstillgången riskerar att bromsa utvecklingen inom dessa tillväxtnäringar. Antalet sysselsatta inom den privata tjänstesektorn beräknas öka med 32 000 år 2010 och med 46 000 personer 2011.

• För landets kommuner och landsting ser 2010 ut att bli ännu ett resultatmässigt starkt år. Men det ekonomiska läget bedöms bli svagare 2011, trots att det tillfälliga konjunkturstödet till kommunsektorn förlängts. Kommunerna planerar för neddragningar inom grundskolan och gymnasieskolan på grund av sjunkande elevantal, medan omsorgen för äldre och handikappade blir i stort sett oförändrad. En viss ökning av barnomsorgen planeras. Landstingen planerar framför allt att dra ned på verksamhetsområdet primärvård.  Samtidigt ökar antalet sysselsatta med privata huvudmän, som nu sysselsätter 250 000 personer, eller 16 procent av samtliga sysselsatta. Sysselsättningen inom offentlig tjänstesektor, inklusive privata huvudmän, bedöms öka med 13 000 personer år 2010 och med 7 000 personer 2011.