Kiruna blir kulturhuvudstad 2029

Efter många månaders arbete och väntan står det klart att Kiruna blir Europeisk kulturhuvudstad 2029. Maria Svonni, konstnärlig ledare för Konstfrämjandets distrikt i Norrbotten och verksam i Kiruna, har varit involverad i ansökningsprocessen för stadens räkning.

Det är specifikt genom den samiska institutionen Verdde som Konstfrämjandet Norrbotten engageras i kulturhuvudstadsåret. Verdde startades 2023 av Maria Svonni som står för det konstnärliga ledarskapet inom båda verksamheterna. Att delta i arbetet med kulturhuvudstadsårets konstnärliga innehåll och tillhörande budget innebär en stor möjlighet att belysa och verka för den egna organisationens hjärtefrågor och en möjlighet att kunna nå ny publik.

– Verdde har varit en av de röster som från ett tidigt skede deltagit i utformningen av ansökan, berättar Svonni. Kulturhuvudstadsåret medför möjligheter men också ett ansvar att driva arbetet på ett omsorgsfullt sätt gentemot våra egna värdegrunder, på ett sätt som kan göra bestående skillnad inför framtiden. När vi fick frågan om att delta i arbetet pratade vi om det internt flera gånger innan vi tackade ja. Vi valde slutligen att engagera oss eftersom det erbjuder möjligheten att försöka förändra det vi tycker saknas eller inte fungerar. Det samiska skrivs ofta in som en kulturell dekor, men verkligheten är att det ännu pågår en kolonisering och organisationer som Verdde behövs i sammanhang som dessa, det är tydligt.

EU-kommissionen menar att de möjliga långsiktiga effekterna av kulturhuvudstadsårets nedslag runt om i Europa utgör en central del av satsningen även om arbetet, vid första anblick, cirkulerar kring ett specifikt år. I tider av projektifiering, där kulturmedlen sällan räcker till att finansiera befintliga verksamheter och potentiella nya finansiärerna helst satsar på nya projekt, är längtan stor efter långsiktighet.

– Den viktigaste frågan har alltid varit vad detta ska generera på lång sikt, säger Svonni. Vi har tänkt väldigt strategiskt kring de satsningar som nu ska genomföras, för vad händer när kulturhuvudstadsåret är över och pengarna är slut? Visst är det spännande att få chansen att göra stora satsningar som kan lysa upp som sprakande tomtebloss, men vad vi verkligen behöver är hållbara verksamheter. Jag hoppas verkligen att kommunen tar ett ansvar i att förvalta de utbyten och satsningar som initieras inom kulturhuvudstadsarbetet, så att de kan bidra till en bestående förändring.

Under ansökningsprocessen har stora delar av det planerade kulturhuvudstadsarbetet varit hemligt. Nu kommer dock snart fler initiativ och projekt att offentliggöras, och andra delar av den gigantiska apparaten att sätta igång på riktigt. Konstfrämjandet Norrbotten hoppas på och ser fram emot både tillfälliga projekt och permanenta satsningar som arbetet kan leda till.

– Konstfrämjandet Norrbotten driver redan flera internationella verksamheter och vill fortsätta hitta ömsesidigt gynnsamma utbyten och arbetsmetoder med andra internationella aktörer inom kulturhuvudstadssatsningen, berättar Svonni. Hittills har kulturhuvudstadsprocessen inneburit en möjlighet att föra dialog om kulturens finansiering i fler sammanhang, och inför en bredare publik. Varken allmänheten eller politikerna i Kiruna har tidigare varit intresserade av att prata om kultur i den här omfattningen! Vi hoppas att kulturhuvudstadsprocessen kan generera möjligheter för fortsatt dialog och strategiska satsningar på lång sikt.

Läs mer om Konstfrämjandet Norrbotten här.

- - - - -

Fördjupning: Reflektioner från Uppsala och Kiruna

Konstfrämjandets distrikt Uppland och Norrbotten har båda varit involverade i sina respektive hemstäders ansökan om att bli Europeisk kulturhuvudstad 2029 och som representanter från det fria konstlivet har de två distrikten gjort olika resor genom ansökningsprocessen. I ett nyligen publicerat fördjupande samtal mellan Johanna Uddén från Konstfrämjandet Uppland och Maria Svonni från Konstfrämjandet Norrbotten jämför och reflekterar de båda över sina respektive upplevelser av processen och pratar om sina förhoppningar framöver för kulturhuvudstadsåret i Kiruna 2029.

Läs mer här.

Om kulturhuvudstadsåret

Kulturhuvudstadsåret är en av de största europeiska kultursatsningarna och innebär en omfattande administrativ, ekonomisk och kulturpolitisk process. För en enskild organisation innebär ett kulturhuvudstadsår inte bara möjligheten till särskilda förutsättningar för att samverka med andra lokala verksamheter eller att ingå i ett internationellt sammanhang. Det innebär även möjligheten till att ta del av en väl tilltagen ekonomisk satsning på den lokala kulturen. I Sverige administreras kulturhuvudstadsåret av Statens Kulturråd.

Läs mer på Kulturrådets hemsida.