Den fria konsten i kris och krig

En ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) om kris och krig slår fast att konsten är en del av Sveriges beredskap. Konstnärsnämnden varnar för att svaga villkor gör konstnärer sårbara när hoten ökar. Stärkta ekonomiska villkor och skydd för konstnärlig frihet lyfts som avgörande för totalförsvaret.

Frågor som vilken rättslig ställning konst och kultur har i totalförsvaret och var sårbarheterna finns i den svenska kulturpolitiska modellen diskuteras i skenet av det ändrade säkerhetspolitiska läget.

– Kulturlivet kan bli viktigt för Sverige i händelse av krig, konstaterar Anna Mc Williams, forskare på FOI och projektledare för rapportgruppen. Många internationella och historiska exempel visar att konst kan ha en viktig roll i att skapa gemenskap, hantera trauma och inge hopp.

Rapporten betonar vikten av att människor ges möjlighet att ta del av konst och kultur även under kriser och krig, samt behovet av att skapa förutsättningar för konstnärlig frihet i sådana situationer. Internationella och historiska exempel visar att konst ofta har använts som propagandaverktyg i krig, vilket understryker vikten av att stärka skyddet för den konstnärliga friheten som en del av vår samlade beredskap.

Det finns idag mekanismer som skyddar den konstnärliga friheten genom exempelvis yttrandefrihetsgrundlagen och principen om armlängds avstånd. Men hur står sig konstnärlig frihet i händelse av krig? Går det i fredstid att säkerställa att den fria konsten står stark mot polarisering, påverkan och förstörelse?

– Rapporten pekar på att hoten mot konstnärlig frihet kommer öka vid kris och krig och kan ses som ett första steg i arbetet med att förstå och planera för hur beredskap kan stärkas inom kultursektorn, säger Kajsa Ravin, generaldirektör på Kulturrådet. Offentliga, privata och ideella aktörer kommer behövas i arbetet framöver.

– Det finns behov av att stärka beredskapsstrukturen för  kultursektorn. Kulturrådet arbetar vidare med hur myndigheten kan fortsätta upprätthålla konstnärlig frihet och ett kulturutbud vid höjd beredskap.

Rapporten är tänkt att öka förståelsen för beredskapsfrågorna och föreslå ytterligare steg för utveckling av beredskapssystemet. Tre perspektiv har behandlats; hotbilden, juridiska och förvaltningspolitiska perspektiv.

– Rapporten lyfter vikten av att förbättra de ekonomiska villkoren för konstnärer och kulturaktörer för att minska sårbarheten, säger Mika Romanus, direktör på Konstnärsnämnden.  Studien pekar också på behovet av att stärka normer och praxis kring den konstnärliga friheten, särskilt på lokal nivå, vilket är en angelägen fråga.

Konsten och kulturen har en stark rättslig ställning i fred såväl som i krig. Dels genom grundlagarna och dels genom internationella konventioner, rättigheter som kan begränsas men det är strikt reglerat hur denna begränsning kan ske. Principen om armlängds avstånd ger också skydd men kräver också att principen respekteras.

Bakgrund

Rapporten Den fria konsten i kris och krig har tagits fram på uppdrag av Kulturrådet och Konstnärsnämnden under år 2025. Syftet har varit att utforska förutsättningarna för att upprätthålla konstnärlig frihet och tillgång till levande kultur i Sverige under kris och krig.

Tre frågor har varit ledande:

• Hur riskerar den konstnärliga friheten att påverkas vid krig och säkerhetspolitiska utmaningar?
• Vilken rättslig ställning har konsten och kulturen i totalförsvaret?
• Var i den svenska kulturpolitiska modellen finns sårbarheter?

Läs mer

• Rapporten Den fria konsten i kris och krig (FOI:s webbplats)