Ny rapport från Konstnärsnämnden: otrygga arbetsvillkor för yrkesverksamma konstnärer

Trots hög kompetens och stor självständighet arbetar många konstnärer under mer otrygga villkor än andra på arbetsmarknaden. I Konstnärsnämndens nya rapport, Konstnärers arbetsmiljö, uppger fyra av tio yrkesverksamma konstnärer att de har arbetat trots sjukdom flera gånger under det senaste året. Det är mer än dubbelt så många som på arbetsmarknaden i stort.

Konstnärsnämndens rapport visar att stressnivåerna i perioder är högre än i andra yrkesgrupper och att många konstnärer upplever oro för sin framtida försörjning – trots att två tredjedelar av de svarande konstnärerna anser att deras kompetens motsvarar kraven i arbetet. Av rapporten framgår också att 42 procent av de yrkesverksamma konstnärerna har arbetat trots sjukdom minst fyra gånger under det senaste året, vilket kan jämföras med 17 procent på arbetsmarknaden i stort, enligt Arbetsmiljöverket.

– Vår undersökning visar att det fortsatt finns behov av insatser för att stärka konstnärers arbetsvillkor. Majoriteten av de yrkesverksamma konstnärerna arbetar på frilansbasis i tillfälliga former. Det kan innebära stor frihet men också ett omfattande individuellt ansvar. Även om de flesta svarande konstnärerna upplevde arbetsmängden som rimlig förekom perioder av hög tidspress med stressnivåer högre än på arbetsmarknaden i stort, säger Mika Romanus, myndighetschef och direktör för Konstnärsnämnden.

De svarande konstnärerna vittnar om en fortsatt utsatthet för diskriminering och trakasserier, med nivåer som är över genomsnittet på arbetsmarknaden. Särskilt allvarlig är ökningen av konstnärer som uppger att de utsatts för sexuella trakasserier. Enkätens resultat visar på en ökning från 4 till 17 procent sedan Konstnärsnämndens rapport från 2017. Ökningen är särskilt tydlig bland kvinnor och bland konstnärer inom teater och dans. De svarande uppger vidare att utsattheten i stor utsträckning sker i kollegiala sammanhang. En av förklaringarna till den stora ökningen kan vara genomslaget av #metoo‑uppropen inom kultursektorn. Det kan ha bidragit till ökad medvetenhet och förändrade normermed minskad acceptans. .

– Trakasserier, hot och otrygga villkor hör inte hemma i ett professionellt arbetsliv. Resultaten visar att det behövs ökade insatser och ett gemensamt ansvarstagande inom kultursektorn för att motverka de här problemen, säger Mika Romanus.

Mot bakgrund av resultaten pekar Konstnärsnämnden på behovet av stärkta avtalsvillkor och ersättningsnivåer för den stora gruppen frilansande konstnärer. Även trygghetssystemen behöver fungera bättre för stora delar av konstnärskåren.

– Arbetsmiljön och de ekonomiska villkoren hänger ihop och är grundläggande för långsiktig hållbarhet i det konstnärliga skapandet. I förlängningen har det betydelse för både mångfalden av uttryck och den konstnärliga kvaliteten i utbudet av konst och kultur, säger Mika Romanus.

Rapporten Konstnärers arbetsmiljö finns att läsa på Konstnärsnämndens webbplats.

Fakta: Om undersökningen

• Konstnärsnämnden har som uppdrag att analysera konstnärers sociala och ekonomiska villkor. Inom ramen för detta har myndigheten för andra gången genomfört en undersökning av konstnärers arbetsmiljö.
• Undersökningen genomfördes som en webbenkät och skickades till konstnärer som under 2022–2024 ansökt om ekonomiska medel från Konstnärsnämnden eller Sveriges författarfond. Enkäten skickades till 13 626 personer inom områdena bild och form, film, musik, ord samt teater och dans (inklusive cirkus). Totalt svarade 4 262 personer, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 32 procent.
• Frågorna togs fram i samarbete med SCB och baserades på tidigare undersökningar från Konstnärsnämnden (2017) och Arbetsmiljöverket (2022), vilket möjliggör jämförelser över tid och med andra yrkesgrupper.