Djurskyddet inom EU bör stärkas

"Det finns ett starkt behov av en skärpning och harmonisering av djurskyddslagstiftningen inom EU. Ytterst handlar det om allmänhetens förtroende."

Marit Paulsen, som gjort comeback i EU-parlamentet, står nu åter på barrikaderna för att förbättra djurskyddet inom EU. I den tunga rollen som vice ordförande och rapportör i parlamentets jordbruksutskott, kräver hon en ny gemensam djurskyddslag för EU med skärpta kontroller och avskräckande straff. Bakgrunden till hennes utspel är ett mångårigt engagemang för djurens väl, men även de avslöjanden om vanvård av grisar som nyligen gjorts i flera EU-länder. Enligt ett debattinlägg på europaportalen.se anser Marit Paulsen att man måste tänka om och tänka nytt. ”Det räcker inte med att bara stifta goda lagar, vi måste också ha skärpta kontroller och ett kraftfullt sanktionssystem som avskräcker.  Här behöver kommissionen få utökade befogenheter att slå medlemsstater som slarvar med djurskyddet på fingrarna."

Vi delar hennes uppfattning. Det finns ett starkt behov av en skärpning och harmonisering av djurskyddslagstiftningen inom EU och kontrollen av att den efterlevs. Naturligtvis i första hand för djurens skull. Men sett ur vår synvinkel, även för att utjämna den konkurrensnackdel som vi har i Sverige på grund av vår ambitiösa men kostnadsdrivande djurskyddslagstiftning. Denna ses nu över av regeringens utredare, landshövding Eva Eriksson. Utredningen, som skall vara klar i början på nästa år, kommer förhoppningsvis att leda till att en bra lagstiftning blir ännu bättre. Och varför skulle inte den svenska djurskyddslagen kunna tjäna som förebild vid utformningen av den gemensamma EU-lagstiftning som Marit Paulsen kräver?Den senaste tidens avslöjanden har dock visat att vi i Sverige inte alltid lever upp till kraven i vår djurskyddslag. Det finns uppenbarligen brister såväl i näringens egenkontroll som i samhällets tillsyn. En förbättring är nu på gång, inte minst inom grisuppfödningen. I mars inleds den certifiering och tredjepartskontroll som slakterierna står bakom och som ska omfatta landets samtliga grisuppfödare. Gårdar som av någon anledning inte certifierats, kommer efter en fastställd tidpunkt inte att kunna leverera sina djur till de 8 slakteriföretag som svarar för mer än 99 % av den svenska grisslakten. Certifieringen kommer av allt att döma senare utvidgas till uppfödare av nöt och får/lamm samt transporter och slakterier.

Även samhället skärper nu sin kontroll av djurskyddet inom hela den svenska animalieproduktionen - gårdar, djurtransporter och slakterier. Jordbruksverket utarbetar omfattande skriftliga instruktioner avsedda för länsstyrelsernas djurskyddsinspektörer som ska genomföra oanmälda inspektioner av alla led i kedjan. Som exempel kan nämnas att instruktionen för kontroll av slakteri omfattar över 40 tätskrivna sidor.

Förutom inspektioner från länsstyrelserna, utförs den dagliga djurskyddskontrollen på slakterierna av Livsmedelsverkets veterinärer, ca 50 heltidsanställda på de 21 slakterier som KCF representerar (99 % av slakten av gris, 94 % nöt samt 84 % får/lamm). Sedan ett par år har dessa veterinärers roll i djurskyddskontrollen tydliggjorts och tar nu betydande tid och resurser i anspråk. Kontrollen är fokuserad på djurhanteringen i slakteriet, men omfattar även indirekt transporterna. Brister i djurskyddet på gårdarna kan avslöjas av veterinärerna genom att man studerar djurens status vid ankomsten till slakteriet.  Utan tvekan är nu djurskyddet vid slakterierna den mest kontrollerade delen inom svensk animalieproduktion. Under förutsättning att kontrollen är kostnadseffektiv, bör vi se den som en värdefull tillgång i arbetet med att förbättra djurskyddet men inte minst för att stärka allmänhetens förtroende för näringen. 

Åke Rutegård

VD Kött och Charkföretagen

08 - 762 65 31