Industrin behöver svensk köttråvara

Svenskproducerad chark har traditionellt en mycket stark ställning på den svenska marknaden. En stor del av svenskarnas köttkonsumtion sker i form av korv, skinka, pastej, köttbullar, hamburgare mm. Nu får vi allt fler signaler om ett ökat intresse för svenska kvalitetsprodukter. Enligt GfK ökade exempelvis försäljningen av så kallade kontinentala korvar med 15 procent första tertialet i år. När jag häromdagen träffade den kända kocken Fredrik Eriksson, som driver Långbro Värdshus i Stockholm, underströk han att han och många kollegor föredrar svenska produkter i den hårda konkurrensen från utländska. Han ville gärna komma i kontakt med fler företag som tillverkar svensk kvalitetschark. Positiva signaler för oss och våra medlemsföretag! En stor och betydelsefull manifestation av svensk chark och svenska charkföretag sker den 28 oktober när Chark SM går av stapeln i Göteborg. Här visar vi upp resultatet av den produktutveckling som är så viktig för branschens framtid. Ett stort antal tillverkare tävlar i hård konkurrens om de åtråvärda medaljer och pokaler som sedan utnyttjas i företagens marknadsföring och profilering.

Men svensk köttförädlingsindustri är i mycket hög grad beroende av en stabil primärproduktion i form av främst gris-, nötkött men även lamm. Vi är därför mycket oroade över den negativa utvecklingen inom svensk djuruppfödning. Antalet slaktade grisar har minskat med 10 procent sedan år 2000 och 18 procent sedan 1990. Nötslakten har minskat med 13 procent sedan 2000 och 17 procent sedan 1990. Det svenska nötköttet och grisköttet står nu endast för ca hälften respektive två tredjedelar av den totala köttkonsumtionen. Prognoserna för den närmaste framtiden när det gäller uppfödning av gris och nöt är tyvärr fortsatt negativ.

Denna dystra utveckling måste vi gemensamt, politiker, uppfödare, industri och aktörer på konsumentmarknaden ändra på. Det är viktigt att landet samlas kring vårt sätt att producera livsmedel och att en framtida hållbar svensk livsmedelsproduktion säkras. Regeringen har genom sin satsning, Sverige – det nya matlandet, visat att man anser att det är viktigt att det offentliga satsar offensivt på svensk livsmedelsproduktion. Bland målen i satsningen märks: Produktionen av livsmedel ska öka i Sverige, och lönsamheten inom primärproduktionen ska öka. Lönsamheten bland livsmedelföretagen ska öka. Antalet livsmedelsföretag ska öka med 20 procent till 2020. Primärproducenterna ska ha konkurrensvillkor som är likvärdiga med kollegor i övriga EU.

Men även för industrin måste gälla likvärdiga konkurrensvillkor som för våra konkurrenter om vi ska kunna förbättra betalningen till de svenska uppfödarna. KCF har därför framfört följande till regeringen: En av de tydligaste konkurrensnackdelarna för svenska slakterier jämfört med konkurrenterna i övriga EU-länder utgörs av att full kostnadstäckning gäller i Sverige för den veterinärkontroll som Livsmedelsverket utför på slakterierna. Sverige ligger här i topp. Regeringen bör i ett första steg införa ett takbelopp för de avgifter som tas ut för veterinärkontroll. Målsättningen bör vara att de svenska avgifterna för veterinärkontrollen är i linje med de minimiavgifter som finns inom EU. I någon form ska denna nedsättning av slakteriernas avgifter tillfalla de bönder som levererar djur till slakterierna.

Oavsett vilken regering som leder landet efter den 19 september, måste den utforma en tydlig livsmedelsstrategi som innebär att man säkrar framtiden för svensk kött- och charkproduktion.

 Åke Rutegård

VD Kött och Charkföretagen

08 – 762 65 31