Kloning än så länge oacceptabel metod

"Kloning är ännu förknippad med så allvarliga djurskyddsproblem att den inte kan tillämpas i Sverige. Och frågan är om svenska konsumenter kommer att acceptera kött från klonade djur?"

Debatten om kloning av livsmedelsproducerande djur tog fart igen sedan EFSA, EU:s livsmedelsmyndighet, i juli presenterade en utförlig och intressant rapport som uppmärksammades i svenska media. Frågan ställdes om vi i Sverige inom en rimlig framtid kommer att få kött och mjölk från avkomma till klonade nötkreatur och grisar.

Politiker, konsument- och näringsföreträdare som hittills yttrat sig i debatten har varit antingen helt avvisande eller mycket tveksamma till framtidsutsikterna för denna nya metod som innebär att man på konstgjord väg skapar exakta kopior (kloner) av djur med särskilt värdefulla egenskaper. Tanken är att använda dessa klonade djur i avel för att avkomman ska producera kött och mjölk. De tänkbara fördelar som framhålls är att egenskaper som motståndskraft mot vissa sjukdomar, hög köttkvalitet och hög produktivitet skulle kunna utnyttjas effektivare.

EFSA beskriver utförligt i sin rapport utifrån en strikt vetenskaplig utgångspunkt de erfarenheter som hittills redovisats i länder som tillämpar metoden i försöksskala. Fokus i rapporten ligger på djurhälsa, djurskydd och livsmedelssäkerhet.

Kloning innebär att en cellkärna (som innehåller arvsanlagen) från exempelvis det nötkreatur man vill kopiera överförs till ett ägg från ett annat djur sedan cellkärnan i detta ägg avlägsnats. Ägget med den nya cellkärnan aktiveras och inplanteras i livmodern hos en "surrogatmamma", en ko (jfr embryotransfer), som därefter föder den klonade kalven.

EFSA:s ställningstagande till kloning av djur är i korthet följande:

- Det föreligger betydande osäkerhet i riskbedömningen av metoden på grund av relativt begränsat vetenskapligt material hittills,

- Allvarliga problem med djurhälsa och djurskydd uppstår hos såväl de klonade djuren som hos "surrogatmödrarna",

- Metoden har emellertid även gett friska klonade djur och frisk avkomma till dessa,

- Det finns inga indikationer på att skillnader i livsmedelssäkerhet föreligger i kött och mjölk från klonade djur och deras avkomma jämfört med konventionellt uppfödda djur,

- Det finns inga tecken på miljöpåverkan, men EFSA framhåller att tillgängliga data är mycket begränsade.

EFSA uttalar sig inte om den etiska aspekten av kloning utan hänvisar till ett ställningstagande av EGE (The European Group on Ethics in Science and New Technologies) som framhåller att de hittillsvarande problemen med djurskydd och djurhälsa innebär att man betvivlar att kloning av djur för livsmedelsproduktion är etiskt försvarbart. EGE ser för närvarande inga övertygande argument som rättfärdigar produktion av livsmedel från klonade djur eller dess avkomma.

Kött och Charkföretagen har inte formellt tagit ställning till användning av metoden inom svensk köttproduktion men vi har uttalat samma tveksamhet som övriga näringsföreträdare.

Metoden är ännu förknippad med så allvarliga djurskydds- och djurhälsoproblem att vi inte ser att den kan tillämpas inom svensk köttproduktion inom överskådlig framtid. Men skulle dessa problem lösas återstår naturligtvis frågan om det är rätt att manipulera våra husdjur på detta sätt? Kommer svenska konsumenter att acceptera kött från avkomman till klonade djur? Vi anser det dock oklokt att stänga dörren för all framtid. Kan problemen lösas får näringen ta upp en diskussion med marknaden där etiken prövas gentemot tänkbara fördelar som motståndskraft mot sjukdomar, bättre köttkvalitet och högre produktivitet.

Åke Rutegård

VD, Kött och Charkföretagen

08-762 65 31