Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Nya slaktregler ger förbättrat djurskydd

De nya kraven för slakt inom EU innebär en väsentlig förbättring av djurskyddet. Exakt samma regler ska nu gälla inom hela unionen, vilket vi ser som ett stort framsteg.

Nu ska djurskyddet i samband med slakt förbättras i Europa. Ett förslag till ny EG-förordning med långtgående krav kommer troligen att klubbas före sommaren. Även om de nya djurskyddskraven inte går så långt som den praxis vi nu har på svenska slakterier, är förslaget utan tvekan en milstolpe på vägen mot en djurskyddsnivå som vi betraktar som självklar.

De nya EG-reglerna får formen av en förordning, vilket innebär en väsentlig förbättring gentemot det direktiv som nu gäller. En förordning lämnar mycket lite utrymme för de enskilda medlemsstaterna att göra egna tolkningar. Exakt samma regler ska nu gälla i hela EU vilket vi ser som ett stort framsteg. Främst för att det innebär en väsentlig förbättring av djurskyddet men även för att industrin i många länder måste göra omfattande investeringar i utrustning och utbildning av personal vilket är viktigt av konkurrensskäl.

Förslaget till ny EG-förordning innehåller bland annat krav på certifierad utbildning av den personal som utför bedövning och avlivning av slaktdjuren. Alla slakterier ska ha en särskilt utsedd person som är djurskyddsansvarig direkt under företagsledningen. Företaget ska ha en fastställd kvalitetssäkrad plan som säkerställer att hanteringen av djuren sker enligt standardiserade rutiner. All teknisk utrustning som används vid fixering, bedövning och avlivning ska vara försedd med utförliga instruktioner för användning och underhåll och får endast användas av speciellt utbildad personal. Reservutrustning för bedövning ska finnas lätt tillgänglig. Förslaget innehåller en rad specificerade exempel på otillåten hantering av djuren. Medlemsstaternas myndigheter åläggs att kontrollera efterlevnaden av de nya bestämmelserna och vid behov stoppa produktionen vid slakteriet eller minska bandhastigheten.

Den samlade svenska uppfödar- och industrinäringen har till regeringen framhållit att den nya EG-förordningen borde gått betydligt längre i djurskyddskraven i riktning mot de regler vi nu har infört och till betydande kostnader anpassat oss till här i Sverige. Exempelvis anser vi det olyckligt att förordningen inte ställer krav på hur lång tid som får gå mellan bedövning och avlivning. Detta intervall bör anges alternativt godkännas av den behöriga myndigheten för varje metod och anläggning eftersom det är djurskyddsmässigt ytterst viktigt att inga djur riskerar att återfå medvetandet efter bedövningen. Vidare vill vi få infört en begränsning av tillåtna bullernivåer i slakteristallet. Den svenska lagstiftningen säger att den mekaniska bullernivån endast tillfälligt får överstiga 75 dBA. Förslaget till EG-förordning saknar helt krav på bullernivån.

I många europeiska grisslakterier har man kvar systemet med långa, trånga drivgångar som inte tar hänsyn till djurens flockinstinkt och som kräver rutinmässig användning av elektriska pådrivare. Ofta avslutas de med s k restrainers, som fixerar djuren hängande utan golvkontakt mellan två snedställda drivband. Dessa brutala anordningar förbjöds i Sverige redan på åttiotalet och vi hade gärna sett att EU infört ett totalförbud i den nya förordningen.

Även om vi inte når dithän ännu är det i alla fall uppmuntrande att ICA i sitt nya certifieringsprogram för djurtransporter och slakterihantering, ställer sig helt bakom den svenska lagstiftningen som bland annat kräver gruppvis indrivning av gris ända fram till bedövningen. ICA:s policy innebär att man kommer att få stora svårigheter att importera griskött från flera medlemsstater eftersom man i stor utsträckning använder de oacceptabla indrivningssystemen.

Slutligen har vi med emfas framfört till jordbruksministern att Sverige till varje pris måste försvara vår nuvarande unika lagstiftning som innebär ett totalförbud mot slakt utan föregående bedövning. Sverige bör dessutom vara pådrivande för att begränsa det kvalificerade djurplågeri som denna hantering innebär i många medlemsstater, ofta i betydande omfattning.

Åke Rutegård

VD, Kött och Charkföretagen

08-762 65 31

Ämnen

Taggar


Om KCF
Kött och Charkföretagen, KCF, är specialistorganisationen för svenska företag med verksamhet inom slakt, styckning, charkuteri- och färdigmatstillverkning. Medlemmarna i KCF utgörs av såväl stora som små företag, företag som hanterar svensk såväl som importerad råvara och företag som tillverkar ekologiska produkter såväl som konventionella. Exempel på företag som är medlemmar är HK Scan Sweden AB, KLS Ugglarps/Dalsjöfors AB och Atria Sweden AB, men också mindre företag över hela landet som exv. Karlgrens Slakteri i Gällivare, Andersson/Tillman i Uppsala och Ello i Lammhult.

KCF representerar 88 tillverkande företag som sammanlagt omsätter drygt 28 miljarder kronor och sysselsätter ca 8 000 personer. Kött- och charkbranschen är därmed den näst största enskilda delbranschen inom livsmedelssektorn.

Presskontakt

Magnus Därth

Magnus Därth

Presskontakt Verkställande Direktör (VD) 08- 762 65 33

Relaterat material

Kött och Charkföretagen

Kött och Charkföretagen, KCF, är specialistorganisationen för den svenska kött- och charkbranschen. Medlemsföretagen i Kött och Charkföretagen, KCF, bedriver verksamhet inom kött-, chark- eller färdigmatsbranschen i Sverige.

Medlemmarna i Kött och Charkföretagen, KCF, är stora och små, hanterar svensk såväl som importerad råvara och tillverkar både
konventionella och ekologiska produkter. Antalet medlemmar är 88 stycken.

Kött och Charkföretagen, KCF, representerar företag som sammanlagt omsätter ca 28 miljarder kronor och sysselsätter drygt 8 000 personer. Kött- och charkbranschen är därmed den näst största enskilda delbranschen inom livsmedelssektorn.

Kött och Charkföretagen
Storgatan 19
114 51 Stockholm