Biomassa är en viktig råvara för produktion av värme och energi

Den senaste tiden har frågan om hur hållbart det är för energibolag att använda biomassa i sin värme- och elenergiproduktion aktualiserats. Med anledning av detta vill Kraftringen klargöra och berätta hur vi använder biomassa i vår verksamhet.

Den svenska fjärr- och kraftvärmen har utgjort en stor del av den gröna omställningen i ett historiskt perspektiv. Den är en viktig pusselbit även i framtiden för att kunna nå både lokala men även Sveriges nationella målsättningar om kraftigt minskade och negativa klimatutsläpp samt ökad andel förnybar energi.

Att använda rätt typ av råvara för att skapa värme och energi, är en förutsättning och något som Kraftringen arbetar ständigt med. Vad som avgör om biomassa från skogen ses som hållbar beror bland annat på är hur själva hanteringen vid gallring av lövträd eller avverkning av barrträd sker. Att låta rätt volym grenar och toppar ligga kvar i skogen är en viktig parameter för att ses som hållbart, en annan är att inte ta ut död ved som legat i flera år och blivit bostad till värdefulla insekter. På detta sätt ser vi till att använda trädets olika delar på bästa möjliga sätt för klimatet. Kraftringens mix av biomassa ser ut som följer:

Sekundära trädbränslen hos Kraftringen är grenar och toppar, men det kan även vara sågspån och bark som är restprodukter när man sågar upp timmer till exempelvis bräder. Kraftringen köper in sina sekundära produkter i form av grenar och toppar från skogen inom en 10-mils radie från vårt Örtoftaverk.

Kraftringen har även en liten del garantibränsle i form av energived, som används vid eventuella leveransproblem av ordinarie produktionsråvara såsom grenar, toppar, spån och bark. Garantilagret är viktigt för att kunna säkerställa hög tillgänglighet av vår produktion under hela värmesäsongen. Energived kommer från träd som av skogsbolagen klassas som icke dugligt till timmer eller massaindustri för produktion av papper, kartong etc. Energived består exempelvis av ved från träd som är angripet av röta, skadeinsekter, udda träslag som inte kan användas som timmer eller massa. Även brandskadade träd kan klassas som energived. I Sverige klassas cirka 7 procent av avverkade träd som energiträd. Hos Kraftringen använde vi cirka 2 procent energived från vårt garantilager 2020.

Att utvinna värme- och elenergi ur de sista resterna när trädet vandrat genom sin livscykel är ett smart sätt att förlänga nyttan. Kraftringen använder returträ som del i sin energimix. Returträ är utsorterat trä som betecknas som avfall. Genom att återbruka returträ en sista gång som biomassa, krama ur den sista energin och påbörja ett nytt kretslopp för energi och värme skapas.

För bra tillgänglighet och flexibilitet är Kraftringens värmenät sammankopplat med angränsande energibolag i regionen för både import och export av värme. På så sätt kan Kraftringen exempelvis ta emot överskottsvärme från industri i angränsande kommun som inte kan användas fullt ut.

Kraftringen använder liten andel pellets till små bränslepannor. Våra pellets köps av svensk tillverkare och är baserade på restprodukten sågspån och kutterspån från nationella sågverk och svenska skogar.

Att använda biomassa för att möta det ökade behovet av skånsk energi, ser Kraftringen som både ett bra och hållbart alternativ. Alternativen att använda kärnkraft/kol eller elda naturgas är uteslutet för Kraftringen och skulle vara ett steg tillbaka i hållbarhetsresan, där vi har tydliga mål att växla till förnybar energi.

I en rapport från EU:s forskningsinstitut JRC, som presenterades för någon månad sedan finns en indelning hur olika sorters biomassa kan klassificeras för att räknas som hållbar.

Efter intern analys kan vi på Kraftringen konstatera att den råvara som vi idag köper in och använder som biomassa i vår värmeproduktion befinner sig i den godkända zonen. Detta innebär att våra restprodukter från skogen bidrar till att minska klimatpåverkan samtidigt som de inte skadar biodiversiteten.