Detta händer bakom kulisserna när strömmen går

Stormar, bränder och ledningar som går sönder. Emellanåt drabbas elnätet av tillfälliga elavbrott – även i storstäderna. På Kraftringen jobbar driftenheten dygnet runt för att säkerställa leveransen till alla kunder.

– Olyckor och fel i våra anläggningar kan inträffa och när det händer kopplar vi om så fort som möjligt så att kunderna får tillbaka sin el. Vår prioritet är att alltid leverera el till våra kunder samtidigt som vi aldrig riskerar att driva en anläggning som är farlig, säger Johan Persson som är drift- och underhållschef på Kraftringen.

I vintras drabbades flera tusen kunder i Lund av ett flertal strömavbrott. För att se till att avbrotten blir så kortvariga som möjligt arbetar Kraftringen driftenhet dygnet runt med att snabbt koppla om strömmen så att kunderna får elleverans från andra håll. Under tiden kan då felet åtgärdas i lugn och ro.

– Det finns olika orsaker till elavbrott. Kablar kan skadas i samband med gräv- och schaktningsarbete och luftledningar kan gå sönder när träd blåser ner. I Kraftringens elnätsanläggningar finns även avancerad styr- och kontrollutrustning som kan gå sönder. Denna utrustning måste finnas för att minimera omfattningarna av ett avbrott och upprätthålla den elsäkerhet vi vill ha, förklarar Johan Persson.

För att snabbt upptäcka ett luftledningsfel, en trasig kabel eller ett annat fel övervakas elnätet i stor omfattning digitalt. Styr- och kontrollutrustningen är så pass avancerad att den per automatik kan lokalisera fel och koppla bort dem.

Skulle ett avbrott uppstå står driftingenjörer och servicepersonal redo att rycka in, dag som natt. Oftast varar ett strömavbrott inte längre än tjugo-trettio minuter, men för kunden kan det upplevas som lång tid, menar Johan Persson.

– Ett elavbrott kan få väldigt stora konsekvenser. Vi arbetar med en betydelsefull och samhällsviktig infrastruktur och därför är det oerhört viktigt att vi fokuserar på en snabb återställning, säger han.

Inför en större händelse, till exempel en stormvarning från SMHI eller när ett omfattande gräv- och schaktningsarbete genomförs, förstärks beredskapen för att kunna möta upp mot eventuella avbrott.

Köldknäppar, stormar och kraftiga snö- eller regnoväder går ofta att planera för, och vid ett sådant väderläge aktiveras en storstörningsorganisation. Men även oförutsedda händelser, som exempelvis bränder, kan inträffa. När något oplanerat sker, sätts en haveriorganisation omedelbart igång.

– Haverierna är ofta lokala även om väldigt många kunder kan drabbas. Det kan vara en transformator på en större mottagningsstation som går sönder eller sabotage mot en anläggning. Det sistnämnda har visserligen aldrig hänt men vi måste vara rustade för det, säger Johan Persson.

Skulle olyckan vara framme, om en brand eller liknande skulle ske, ser driftpersonalen till att av strömmen för att säkra anläggningen så snabbt som möjligt.

– Det är en säkerhetsåtgärd för att brandkåren och människor som befinner i närheten inte ska komma till skada.

Efteråt analyseras händelsen, antingen av driftenheten eller tillsammans med ingenjörer från tekniska avdelningen. Målet är att fortlöpande ta fram de åtgärder som behövs för att förhindra att liknande händelse inte inträffar igen.

– Detta är också en del i att förbättra vår leverans av el och personsäkerhet i våra anläggningar. Ett proaktivt arbete gynnar både oss och våra kunder, avslutar Johan Persson.