Pressmeddelande -

Stöd även barn till föräldrar med drogproblem

- Det är viktigt att även barn till föräldrar med drogmissbruk får stöttning under sin uppväxt. Göteborgs stad har beslutat att bara stötta barn till föräldrar som begått självmord och som är psykiskt sjuk. Men nu måste arbetet gå vidare så att även fler barn får hjälp. Projektet Kullen som drivs av Hela människan RIA-Angered är en sådan verksamhet som utgör ett viktigt stöd för dessa barn. Det säger Annelie Enochson, riksdagsledamot(kd) och Margareta Vänngård, kommunfullmäktigeledamot (kd) med anledning av besök hos RIA-Angered och deras projekt Kullen. – Enligt FN’s Barnkonvention skall Sverige till det yttersta av sin förmåga säkerställa barns överlevnad och utveckling. Det handlar om barn till föräldrar med drogmissbruk eller anorexi, barn som bevittnar våld och/eller blir utsatta av våld, barn som blir sexuellt utnyttjade, barn med föräldrar som sitter i fängelse, barn till intellektuellt funktionshindrade föräldrar - alla dessa barn behöver hjälp. Kommunen måste gå in och på olika sätt stödja barn som far illa, säger Annelie Enochson. – Göteborgs stad måste därför utvidga uppdraget som samrådsgruppen har som idag enbart jobbar med barn med föräldrar som begått självmord eller är psykiskt sjuka. Därför finns nu en motion inlämnad till fullmäktige angående detta, avslutar Margareta Vänngård. Nedan följer motionen i sin helhet ______________________________________________________________________ För mer information: Annelie Enochson Riksdagsledamot Tel 08-786 44 20 Mobil 0706-550 650 Margareta Vänngård Fullmäktigeledamot (kd) 031- 92 63 19 0709-650209 Maria Berntsson Pressansvarig Tel 031 – 61 28 10 Mobil 0707 – 61 28 10 Hemsida www.goteborg.kristdemokraterna.se Göteborg den 3 maj 2006 Motion till Göteborgs Kommunfullmäktige Om att stödja dysfunktionella familjer generellt Alla föräldrar älskar sina barn och vill deras bästa. Men det finns familjer där båda föräldrarna har brister som gör att de inte är i stånd att ge sina barn en sådan barndoms- och ungdomstid att de kan utvecklas till harmoniska och fungerande vuxna. Orsakerna kan vara sjukdomstillstånd av olika slag, våldsamt beteende i familjen, missbruk, anorexi m. m. En del av dessa s. k. dysfunktionella familjer har ett familjenätverk eller en nära vänskapskrets som kan fylla de behov som barnen har och som deras föräldrar inte kan ge dem. Dock har inte alla familjer ett sådant nätverk. Där måste kommunen gå in och stötta. Sverige var en av de 20 stater som ratificerade FN's Barnkonvention så att den kunde träda i kraft den 2 september 1990. Sverige ratificerade konventionen utan att reservera sig på någon punkt. Genom denna ratificering har Sverige iklätt sig en internationell, folkrättslig, förpliktelse att följa konventionen. Det innebär att Sverige skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling (artikel 6) Det innebär också att Sverige skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och sociala åtgärder samt åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas, vårdnadshavares eller annan persons vård (artikel 19). En förutsättning för att kunna hjälpa barnen och familjerna är att man vet var barnen finns. En stor del av denna kunskap har sjukvården möjlighet att skaffa. Regionfullmäktige i Västra Götaland fattade därför den 5 november 2002 beslut om att beakta barnperspektivet i all vuxenvård. Sjukvården behöver i detta arbete kunna vända sig till kommunerna för att i samarbete med kommunerna kunna ge barnen lämplig hjälp. Göteborgs kommunfullmäktige fattade 2002 beslut om att stödja barn till psykiskt sjuka föräldrar och barn till föräldrar som begått självmord. Den 27 april 2005 beslöt Kommunstyrelsen att man skulle skapa en gemensam samrådsgrupp och en informationsportal. Dessa uppdrag skulle läggas på Centrum för barn och ungdomars hälsa (CEBUH) i SDN Biskopsgården, som redan hade ett resursnämndsuppdrag med inriktning på förebyggande arbete med barn och ungdomar. Sjukvården behöver dock kunna vända sig till kommunen för att ge även barn till föräldrar med annan dysfunktionalitet än ovannämnda det stöd de behöver. För att fullgöra den förpliktelse som Sverige iklätt sig då man 1990 ratificerade FN's barnkonvention föreslår vi att Göteborgs kommunfullmäktige beslutar att bredda samrådsgruppens målgrupp. Men anledning av ovanstående föreslår jag Att den föreslagna samrådsgruppens målgrupp breddas till att omfatta barn i dysfunktionella familjer generellt. Margareta Vänngård (kd)

Ämnen

  • Politik