Nu startar medborgardialog om framtidens grundskola

Hur kan vi anpassa kommunens skolor för framtidens elever, samtidigt som vi har ekonomiska begränsningar, färre antal barn och lokaler som behöver renoveras?

Det är frågan som Kristinehamnarna nu ska vara med och ha dialog kring.

Kristinehamns kommun står inför viktiga vägval när det gäller grundskolans framtid. Med ett minskande elevunderlag och stora renoveringsbehov i flera skolor behöver skolorganisationen ses över för att möta framtidens behov på ett hållbart sätt. Därför genomförs under 2025 en skolutredning, som tar sin utgångspunkt i en modell som SKR (Sveriges kommuner och regioner) tagit fram för medborgardialog i komplexa frågor. Under början av maj påbörjas intervjuer med elever, vårdnadshavare, skolpersonal och andra berörda grupper.

Huvudfrågan är beslutad i den politiska styrgruppen där Lars Nilsson (S), Ulf Engström (S), Anders Ölmhult (C), Anne-Marie Wallouch (V) och Tommie Bodin (MP) ingår från majoriteten, samt Ewa Wiklander (L), Kjell Jansson (SD), Leif Andersson (M) och Marita Abrahamson (KD) från oppositionen.

– Om vi inte agerar nu riskerar vi att både slösa resurser och missa att ge eleverna den skolmiljö de förtjänar. Därför är det avgörande att vi gör det här tillsammans med invånarna, säger Lars Nilsson, kommunstyrelsens ordförande (S).

Invånarna deltar i samtal över hela kommunen

Nu påbörjas intervjuer med deltagare som anmält intresse för att bidra med sina perspektiv. Ett strategiskt urval är gjort för att spegla olika delar av kommunen, olika skolor och erfarenheter. Inbjudningar till att delta kommer att ske löpande och kommunen arbetar även uppsökande för att nå personer som står för ytterligare perspektiv.

– Vi har haft ett stort engagemang från allmänheten, vilket är väldigt positivt. Nu handlar det om att få både bredd och djup i samtalen – att fånga det stora hela, men också detaljerna, säger Frida Rönning, utredare på Kristinehamns kommun.

Samtalen är en del av en kvalitativ metod som även inkluderar så kallat snöbollsurval – där intervjuade personer får tipsa om andra relevanta röster – samt principen om "mättnad", där nya perspektiv samlas in tills bilden är tillräckligt nyanserad.

Nästa steg

De insikter som samlas in under våren kommer sammanställas i en perspektivrapport. Den kommer ligga till grund för dialogmöten under hösten. Vid dessa möten kommer invånare, tjänstepersoner och politiker mötas och tillsammans diskutera möjliga lösningar när det gäller framtidens grundskolor i Kristinehamns. Kommunen planerar sedan att fatta beslut i början på 2026.

– Vi vill skapa en skolorganisation som håller – under lång tid framöver. Det är ett arbete vi vill göra tillsammans med dem det faktiskt gäller, säger Ulf Engström (S), skolnämndens ordförande.

Vill du bidra? Det är inte för sent!

Utöver intervjuerna finns fler sätt att göra sin röst hörd i skolutredningen.

Tipslådan online: På kommunens webbplats kan du lämna dina tankar, idéer och förslag – anonymt om du vill. Här hittar du tipslådan

Anmäl intresse att delta i medborgardialogen: Vill du delta i dialogen om framtidens grundskola? Anmäl ditt intresse redan nu. Här hittar du intresseanmälan


Fakta

Varför gör vi den här utredningen?

Kristinehamns kommun står, precis som många andra kommuner i Sverige, inför viktiga vägval när det gäller skolans framtid. Hur vi väljer att organisera våra skolor de kommande åren kommer att påverka både elever, personal och vårdnadshavare – men också kommunens ekonomi och möjligheter till utveckling.

Färre elever i framtiden

Prognoser från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) visar att antalet elever i grundskoleålder kommer att minska. Fram till år 2030 förväntas elevantalet i Kristinehamns kommun minska med omkring 300 barn – från dagens cirka 2 500 till omkring 2 200. Det är en betydande minskning som påverkar hur vi behöver planera både skolplatser och resurser.

För många och för stora lokaler
Om vi inte gör några förändringar riskerar vi att ha för många skolor och för stora lokaler i förhållande till antalet elever. Det innebär både ett ekonomiskt och praktiskt problem – lokaler som står delvis tomma kostar pengar att underhålla, värma upp och bemanna, utan att de används fullt ut.

Stora renoveringsbehov
Utöver minskningen av elevantalet har många av kommunens skolbyggnader också stora renoveringsbehov. Efter flera års eftersatt underhåll finns ett tydligt behov av att rusta upp lokalerna – något som kräver både planering och investeringar.