Lågenergihus behöver också energieffektivisering

Sveriges Radio lyfte, häromdagen, fram ett intressant reportage om att energisnåla hus inte alltid håller vad de lovar. I en bostadsrättsförening i Västertorp, Stockholm, finns nordens första Svanenmärkta lågenergihus. Idag, två år senare, bor lägenhetsinnehavare i en fastighet som använder 50 % mer energi än vad som utlovades vid köpet. Förutom besvikelse ger det även höga värmekostnader som leder till höjda föreningsavgifter. Hur kommer detta sig och vems är felet? Går det att lösa? Vi försöker ge klarhet i problemet.

Vi måste erkänna. Vi känner till bostadsrättsföreningen och det är KTC produkter & system i fastigheten. Om det vore så enkelt att systemen var ”intelligent” och gjorde jobbet själv hade mycket kanske varit frid och fröjd. Det är dock så mycket mer komplext än så, vilket vi ska försöka reda ut. För det är fler som upplever samma problem. En rapport från branschorganisationen Sveriges Byggindustrier visar att 9 av 34 undersökta lågenergihus inte uppfyller den utlovade energianvändningen.

Energianvändning = behovet av tillförd energi

Energisnåla hus byggs med ett bra klimatskal, extra tjock isolering, fönster och dörrar med låga U-värden, för att minimera värmeförluster och ta tillvara på värme från boende, hushållsapparater och solinstrålning. I fastigheten finns olika tekniska system som tillför energi och behovet av mängden energi genom att styra ventilation, värme, kyla, VVS och belysning etc. Ett lågenergihus har med andra ord rätt förutsättningar att nå den låga energianvändningen som utlovas.

Vad är det som går fel

Om alla förutsättningar är rätt, varför uppfyller nästan 26 procent inte den utlovade energianvändningen? Felet kan självklart ligga i att byggnadens konstruktion är felaktig eller att de tekniska systemen inte fungerar som det ska. Vår lärdom av de 100-tals projekt i nybyggnation av bostadsrätter som vi varit involverade i, är att det brister i information- och kunskapsöverföringen i processen från entreprenad, d.v.s. vid byggnation, till bostadsrättsföreningen när driftansvaret lämnas över till.

Allt för ofta hanteras varje system som ett unikt delsystem och helheten blir förbisedd och vikten av att alla system integreras tillsammans på det optimalaste sättet. När sedan bostadsrättsförening får ansvaret för ett lågenergihus som inte nått målet – hamnar diskussionen om vem ansvarar för detta.

Upplevelsen som Bostadsrättsföreningen och andra känner går att åtgärda. Den stora utmaningen är att tydliggöra ansvarsfördelningen och/eller övergången mellan byggbolag och olika discipliner i entreprenaden samt bostadsrättsföreningen.

Tekniska system måste optimeras efter rätt förutsättningar

För att nå det energimål och bibehålla en låg energianvändning både under och efter garantitiden (tiden som Entreprenören har bevisbördan om fel uppstår) krävs en teknisk förvaltning eller energiexperter. Med kunskap, erfarenhet och engagemang måste det arbetas med fastighetens system så att de fungera optimalt och som en helhet. Det finns tre enkla åtgärder som kommer skapa fler lågenergihus som håller vad de lovar:

1. Att Mäta och Analysera kontinuerligt ger rätt förutsättningar för alla parter att få en korrekt energiuppföljning för att identifiera kostnader och onödig energianvändning för att nå energianvändningsmålet. Fel upptäcks snabbt och justeringar kan göras i anläggningen efter de nya förutsättningarna. Verktyg för energiuppföljning är som ett kvitto för byggbolagen att de håller vad de lovar.
2. Driftoptimering, det är när fastighetens system samverkar, då kan energismarta funktioner skapas, som väderstyrning, effektbegränsning och referensgivarstyrning. Funktioner som minskar energianvändningen. Rätt tänkt, men det kräver också ett systematiskt och kontinuerligt förbättringsarbete likt roterande svänghjul.
3. Boendekommunikation, genom den individuella mätningen får de boende en energipresentation över sin faktiska energianvändning. När hyresgäster ser vad de förbrukar i varmvatten så nära realtid som möjlighet skapas en beteendeförändring. Även smarta energitips, som att hellre vädra en kort tid än att låta fönstret står på glänt, är värdefull information som kan ge en besparing upp till 20 %.

Bostadsrättföreningen i Västertorp har med andra ord optimala förutsättningar för att kunna få ner värmekostnaden. Det som behövs är en teknisk förvaltning, eller så kallade energijägare, som optimerar in systemet efter fastighetens förutsättningar. Vem som ansvarar för att nå den utlovade ”energianvändningen” – det är den stora frågan.

Det borde finnas en morot för att klara energimålen, typ en bonus som betalas tillbaka till byggaren av beställaren efter 2-5 år. Då skulle det bli mer intressant med energifrågor/besparingar.