Gå direkt till innehåll
Bättre diagnosmetoder för hjärt- och kärlsjukdomar

Pressmeddelande -

Bättre diagnosmetoder för hjärt- och kärlsjukdomar

Under 2011 dog 17 miljoner människor av hjärt- och kärlsjukdomar enligt Världshälsoorganisationen WHO. KTH-forskarna Elira Maksuti och Erik Widman arbetar med att utveckla helt nya men också förbättra de diagnosmetoder som redan finns. Detta för att i större utsträckning förbättra möjligheterna till ökad livskvalitet och större chans till överlevnad för de som drabbas eller riskerar att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.

Var 17:e minut. Så ofta får någon i Sverige en stroke uppger Hjärnfonden. Det innebär att över 25 000 svenskar varje år drabbas av stroke. Idag lever därtill cirka 100 000 människor i Sverige med strokerelaterade handikapp. Hjärt-Lungfonden å sina berättar att hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige i dag och att 1,4 miljoner svenskar är drabbade diagnoser som hjärtinfarkt och stroke.

Det är lätt att hitta statistik och information om de problem som hjärt- och kärlsjukdomar skapar både i Sverige och internationellt. Trots att mycket forskning bedrivs inom området är det en bit kvar. Detta märks inte minst i den kliniska verksamheten ute på sjukhusen.

– Idag använder sig läkarna ofta av ultraljudsbilder i gråskala för att visuellt bedöma kärlfunktion och hur mycket stora artärer rör på sig. Ju mindre rörlighet, desto mer utvecklad ateroskleros, det vill säga åderförkalkning. Det här är ett väldigt indirekt mått, ett trubbigt sätt att diagnostisera, och just nu finns det inget exakt sätt att undersöka hur stela blodkärl är. Man behöver en läkare som är expert och har lång erfarenhet för att det ska bli en bra diagnos, säger Elira Maksuti, forskare på enheten för medicinsk bildteknik vid KTH.

Det är just åderförkalkning som hon och forskarkollegan Erik Widman fokuserat på, eftersom detta senare kan leda till kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke.

Vad är det då Elira Maksuti och hennes forskarkollega jobbar med?!

– Vi forskar på att använda ultraljudsbaserad teknik för att analysera vävnader stelhet. I vårt fall handlar det om blodkärl, och vi har valt ultraljud eftersom det är en billig teknik i jämförelse med exempelvis magnetkamera (MRI) och datortomografi (DT) och dessutom har ultraljud inte någon negativ påverkan på patienten, säger Elira Maksuti.

Hon fortsätter med att berätta att hon och Erik utvecklat en egen teknik för ändamålet. Den är en kombination av ultraljudsteknik och skjuvvågselastografi (Shear Wave Elastography på engelska) som kan utvecklas för att undersöka blodkärl, vilket är en stor utmaning jämfört med att undersöka större, stationära organ. För att optimera tekniken testar man den först i kärlfantomer, det vill säga konstgjorda, artificiella blodkärl som Elira och Erik har tillverkat själva.

- De här fantomerna är utvecklade för att likna mänskliga blodkärl och ger möjlighet att laborera med kärlstelheten, men också tryck och flöde. Testerna på dessa fantomer har varit framgångsrika och nu har vi gått vidare med blodkärl från grisar. Dessa tester ser även de mycket lovande ut, berättar Elira Maksuti.

Hur kan kommande diagnosmetoder då se ut? Diagnos när? Vid symptom? Mer omfattande screening av större grupper människor?

– Vi ser två framtida stora tillämpningar framför oss. Den första handlar om att fastställa när en patients blodkärl börjar bli stela, det vill säga när åderförkalkningsprocessen börjar. Då är det första steget mot ateroskleros taget, och risken för stroke och andra sjukdomar ökar markant. Den andra tillämpningen är att kunna diagnostisera vilken typ av förkalkning som finns i blodkärlet. Det finns olika typer av förkalkningar, så kallade plack, både hårda och mjuka. Plack kan lossna inuti blodkärlen, särskilt om placket är mjukt och har ett tunt hårt skal. Plack som lossnar färdas med blodet mot till exempel hjärnan och kan orsaka en stroke om det förhindrar blodflödet och syretillförseln i hjärnan, säger Elira Maksuti.

Hon tillägger att vetskapen om vilken typ av plack som finns i kärlet är viktigt för att avgöra bland annat om man ska öppna blodkärlet för operation.

– Idag är det snarast en gissning. Läkaren kan inte veta detta. Dessutom kan en operation vara riskfylld och i sig generera en stroke, säger Elira Maksuti.

Elira Maksuti och Erik Widmanh ar nu nått halvvägs i sina forskarutbildningar. Tisdagen den 28 oktober höll Elira Maksuti sitt halvtidsseminarium och berättade om sin forskning om diagnosmetoder för hjärta och kärl. Medverkade gjorde även professor Nikolaos Stergiopulos från EPFL i Lausanne – en pionjär inom kärlmodellering och simulering.

I somras fick Elira ett resestipendium som delas ut till unga begåvningar av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. Pengarna, från Hans Werténs fond, ska hon använda till att forska ett halvår vid Laboratory of Hemodynamics and Cardiovascular Technology, vid universitetet École polytechnique fédérale de Lausanne, EPFL, i Schweiz.

För mer information, kontakta Elira Maksuti på 08 - 790 48 50 eller elira.maksuti@sth.kth.se.

Ämnen

Taggar

Presskontakt

Peter Ardell

Presskontakt Ansvarig för press 08-790 69 60

Relaterat material

Sveriges största tekniska universitet

KTH i Stockholm svarar för en tredjedel av Sveriges kapacitet av teknisk forskning och ingenjörsutbildning på högskolenivå. Utbildningen och forskningen täcker ett brett område – från naturvetenskap till alla grenar inom tekniken samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, arbetsvetenskap och miljöteknik. Ett stort antal nationella och lokala kompetenscentra är förlagda till KTH.

KTH
100 44 Stockholm