Deponering av koldioxid infekterad fråga

Bara i Sverige släpps 52 miljoner ton koldioxid ut varje år. För att lindra växthusgasens negativa effekter på miljön har koldioxiddeponering klivit fram i rampljuset som en ny het metod. Processen är dock mycket omdiskuterad, och enligt doktoranden Mårten Lind vid KTH är det är av yttersta vikt att energibolag inte använder metoden som en ursäkt för att fördröja en omställning till miljövänligare energiformer.

Att avskilja och deponera koldioxid, på engelska förkortat CCS, har lyfts fram av forskare, energibolag och regeringar som en lösning på klimatproblematiken som hänger samman med den ständigt ökande fossila bränsleanvändningen.

Dessutom storsatsar flera av Europas största energibolag på metoden, företag som är starkt beroende av kol som bränsle.

Mårten Lind, doktorand i kemiteknik på KTH och personen bakom en ny avhandlingen om avskiljning och deponering av koldioxid, säger att metoden kan vara ett av bidragen till minskade utsläpp. Men bara under förutsättning att där finns en ansvarsfull strategi så att tekniken inte skapar fler problem än den löser.

- Metoden får inte bli en ursäkt för fortsatt fossilbränsleanvändning. Varje satsad krona på den här metoden bör följas upp med långt större satsningar på långsiktiga lösningar som förnybara energikällor, säger Mårten Lind.

Slutsatsen i avhandlingen är bland annat att utvecklingen av CCS bör fortsätta, men att storskaliga tester som innefattar alla steg i processen från avskiljning till deponering måste till för att skapa acceptans och bedöma om tekniken över huvud taget är ett intressant alternativ.

- Just nu testas ofta bara ett steg i kedjan åt gången och ofta i relativt liten skala, och det räcker inte för att sprida ljus på de många osäkerheter som finns, säger Mårten Lind.

Det finns flera olika sätt att använda CCS. I synnerhet en metod har visat sig vara mer populär och längre kommersiellt gången än de andra.

- Det finns en metod som på engelska heter post-combustion capture. Den avskiljer koldioxid från rökgaserna i industrier och kraftverk och kan i prinip installeras direkt i anslutning till skorstenen. Den tekniken är dock ofta förknippad med många nackdelar såsom hög energiåtgång och användning av giftiga kemikalier, säger Mårten Lind.

I sin avhandling framhåller han därför andra metoder, som innefattar en högre grad av integration mellan kraftverket och avskiljningssteget vilket möjliggör mera kompakta och billiga anläggningar med effektivare och mer miljövänlig avskiljning.

Att avskilja och deponera koldioxid är en kontroversiell metod, och även om själva avskiljningen skulle kunna göras på ett mer miljövänligt, effektivt och billigt sätt så finns det ett starkt motstånd, inte minst inom miljörörelsen. Många CCS-projekt runtom i världen har fått lov att avbrytas i förtid på grund av massiva protester.

- Det finns en befogad oro att tekniken inkräktar på pengar till vindkraft och andra på sikt mer miljövänliga alternativ och att koldioxiddeponeringen likt kärnkraftsavfall kan skapa problem för framtida generationer, säger Mårten Lind.

Frågorna kring CCS rör både tekniska och samhällsmässiga perspektiv, vilket återspeglas i avhandlingen.

För mer information, kontakta Mårten Lind på mrtn@kth.se eller 08 - 790 82 85.