Gå direkt till innehåll
Ett exempel på hur det gröna Stockholm minskar. Här ser vi området runt Igelbäcken naturreservat i Stockholm, Sundbyberg och Solna kommun år 2003 och 2018.
Ett exempel på hur det gröna Stockholm minskar. Här ser vi området runt Igelbäcken naturreservat i Stockholm, Sundbyberg och Solna kommun år 2003 och 2018.

Pressmeddelande -

Stockholm växer, grönområdena krymper

Under de senaste två decennierna har Sveriges huvudstad expanderat i ett rasande tempo, och tillväxten fortsätter. Med en beräknad befolkningsökning om elva procent mellan 2015 och 2020 är Stockholm nu den snabbast växande huvudstaden i Europa. Den bebyggda marken i Stockholms län har under 2005 till 2015 ökat med 15 procent vilket motsvarar 116 kvadratkilometer. Parallellt med detta har stadens grönområden krympt. Det visar forskning från KTH som bygger på satellitdata.

6,6 procent. Så mycket grönområde försvann från stadsdelen Kista-Rinkeby mellan åren 2005 och 2015. På andra och tredjeplats hamnar Farsta och Bromma på -4,9 respektive -3,5 procent.

Den minsta reduceringen av grönområden har Norrmalm, med -0,9 procent under tidsperioden. Men så finns det inte så mycket grönt att kapa ner heller. Stadsdelen består numera av 93,8 procent bebyggelse.

– Vår studie visar att den bebyggda marken nu står i begrepp att gå om odlingsmark och bli det andra största nyttjandeområdet i länets landskap efter skog, säger Yifang Ban.

Hon är professor vid avdelningen för geoinformatik på KTH och den som ansvarat för studien. Tillsammans med doktoranden Dorothy Furberg ser Yifang Ban att forskningsarbetet haft flera syften. Förutom att synliggöra de förändringar som sker kan resultatet placera förändringarna i en större kontext där de speglar vad som sker med den regionala, gröna infrastrukturen.

– Den största ökningen av bebyggd mark och minskningen av grönområden har skett i de norra och södra delarna av Stockholms storstadsregion. Under tidsperioden har den bebyggda marken ökat med 16 procent vid den buffertzon om 200 meter mot naturreservaten som finns i Stockholms län, säger Dorothy Furberg.

Konsekvenserna av de krympande grönområdena är bland annat att de så kallade gröna kilarna i Storstockholm minskat i omfång. Ett exempel på detta är området runt Skarpnäck, Trångsund och Älta där grönområdena minskat, ett annat är Järvakilen i anslutning till Igelbäckens naturreservat runt Stockholm, Sundbyberg och Solna kommun.

Arean där kilarna minskat i omfång kallas för svaga samband, då de är smala partier i de sammanhängande gröna kilarna. Dessa partier är avgörande för att binda samman de gröna kilarna och värdekärnorna i syfte att säkra rekreationsstråk, skapa tillgång till större strövområden och upprätthålla ekologiska spridningssamband. Om sambanden byggs bort bryts kilen upp i separata delar.

– Den bebyggda marken har börjat överlappa ekologiska korridorer och de gröna kilarna i Stockholm, även om det för närvarande inte skett i en stor omfattning. Detta har ägt rum ofta i närhet av viktiga gröna svaga samband i landskapet. Givet vårt forskningsfynd är rekommendationen att man ökar insatsen när det kommer till att stärka regionens befintliga svaga samband, men också återskapa dem i viss mån, säger Yifang Ban.

Hon tillägger att det i Länsstyrelsens rapport "Förslag till grön infrastruktur regional handlingsplan för Stockholms län" från förra året finns en uppmaning att stärka några av de utsatta grönområdena.

Mer information om svaga samband finner du här.

För mer information, kontakta Yifang Ban på 08 - 790 86 48 eller yifang@kth.se.

Faktaruta: Grönområden i Stockholm stad

Andel grönområde i procent 2005 2015 Förändring
Kista-Rinkeby 55,6 49,0 -6,6
Farsta 42,1 37,1 -4,9
Bromma 32,9 29,4 -3,5
Skarpnäck 54,2 50,8 -3,4
Enskede-Årsta-Vantör 30,3 27,4 -2,9
Spånga-Tensta 33,9 31,2 -2,8
Skärholmen 34,3 32,1 -2,2
Östermalm 39,6 37,4 -2,2
Älvsjö 21,3 19,2 -2,1
Hässelby-Vällingby 28,6 26,6 -2,1
Hägersten-Liljeholmen 13,7 12,0 -1,8
Kungsholmen 9,5 8,1 -1,4
Södermalm 12,9 11,6 -1,3
Norrmalm 7,1 6,2 -0,9

Ämnen

Taggar

Regioner

Presskontakt

David Callahan

Presskontakt Press officer

Peter Ardell

Presskontakt Ansvarig för press 08-790 69 60

Relaterat material

Sveriges största tekniska universitet

KTH i Stockholm svarar för en tredjedel av Sveriges kapacitet av teknisk forskning och ingenjörsutbildning på högskolenivå. Utbildningen och forskningen täcker ett brett område – från naturvetenskap till alla grenar inom tekniken samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, arbetsvetenskap och miljöteknik. Ett stort antal nationella och lokala kompetenscentra är förlagda till KTH.

KTH
100 44 Stockholm