Ny rapport: Främjas filmen i kultursamverkansmodellen?

Den filmkulturella verksamheten har i flertalet regioner haft svårt att hävda sig ekonomiskt och de regionala filmverksamheterna ger uttryck för både misstro och kritik mot hur filmområdets intressen tillvaratas i kultursamverkansmodellen. Detta visar en ny rapport från Myndigheten för kulturanalys som också pekar på behovet av bättre nationell överblick på filmområdet.

När kultursamverkansmodellen etablerades 2011 införlivades det statliga stödet till regional filmkulturell verksamhet i modellen, ett stöd som tidigare fördelades av Svenska Filminstitutet. Kulturanalys visar i rapporten att förändringen har varit förknippad med flera problem som bör hanteras på både nationell och regional nivå.

– Den uppföljning som görs idag på det filmkulturella området är splittrad och skapar inte en nationell överblick på området. Ett annat problem är att de som arbetar i de regionala filmverksamheterna saknar tillräckligt förtroende för kulturplaneprocessen som helhet, särskilt hur filmområdets intressen tillvaratas i den statliga beredningen av regionernas kulturplaner, säger Pelle Amberntsson, utredare på Kulturanalys.

Rapporten, Främjas filmen, visar också att det finns oklarheter kring vad som kan rymmas inom den filmkulturella verksamhet som finansieras genom kultursamverkansmodellen. Företrädare för de regionala filmverksamheterna uttrycker ett tydligt behov att kunna arbeta med hela filmområdet, även professionell filmproduktion, samtidigt som denna i princip ligger utanför samverkansmodellen.

Kulturanalys sammantagna bedömning är därför att:

• Den samlade nationella uppföljningen på filmområdet behöver stärkas
• Den statliga beredningsprocessen behöver förankras och tydliggöras på regional nivå
• De olika kulturområdenas förutsättningar i kulturplaneprocessen som helhet bör ses över
• Den professionella filmproduktionens roll i samverkansmodellen behöver tydliggöras

Utöver detta visar rapporten att de regionala filmverksamheterna överlag integrerats tydligare i de regionala förvaltningarna, vilket i vissa regioner lett till svårigheter att synliggöra filmverksamheten gentemot målgrupperna. Detta bör ses över på regional nivå. Däremot bedömer Kulturanalys inte att det finns skäl att bryta ut filmen ur samverkansmodellen och återföra den till Filminstitutet:

–Vi anser inte att det vore en klok strategi. Dels saknas det stöd för en sådan lösning hos berörda parter, dels är det osäkert om det skulle gynna arbetet med regional filmkultur i hela landet. Däremot är ett fortsatt utvecklingsarbete på både statlig och regional nivå angeläget, inte minst för samverkansmodellens legitimitet, säger Sverker Härd, myndighetschef på Kulturanalys.

Rapporten Främjas filmen? är ett regeringsuppdrag och en del av Kulturanalys löpande utvärdering av kultursamverkansmodellen. Rapporten finns också att läsa på www.kulturanalys.se/publikationer och beställa i tryckt form.