Teaterchefernas roll mer administrativ efter kultursamverkansmodellen införande

Länsteatercheferna befinner sig efter kultursamverkansmodellens införande i en ny arbetssituation. Det ställs ökade krav på administrativt arbete, vilket gör det svårare för teatercheferna att få tid för teaterns konstnärliga verksamhet. Teatercheferna upplever även att de måste förhålla sig till regionens övergripande visioner när de fattar konstnärliga beslut. Det framkommer i en ny rapport från Myndigheten för kulturanalys.

- Den positiva konsekvensen av kultursamverkansmodellen är att länsteatercheferna arbetar närmare regionen och att de därmed får större utrymme att stärka teaterns roll i regionen. Men de upplever även att det administrativa arbetet med kulturplaner, dialoger och uppföljning gör att de får mindre tid till deras huvudsakliga arbetsuppgift; att driva teatern. Vi ser att teaterchefen står inför en utmaning att möta de nya administrativa kraven och samtidigt upprätthålla de konstnärliga prioriteringarna, säger Sverker Härd, myndighetschef på Myndigheten för kulturanalys.

Rapporten En regional resurs på konstnärlig grund: Länsteatrarna och kultursamverkansmodellen undersöker vilka konsekvenser som kultursamverkansmodellen har för länsteatrarnas verksamhet med avseende på det administrativa och konstnärliga arbetet.

Kultursamverkansmodellen infördes 2011 och innebär att statliga bidrag till kulturinstitutioner inte längre fördelas direkt från Statens kulturråd. I stället fattar politiker på regional nivå beslut om fördelningen. Myndigheten för kulturanalys har i uppdrag att löpande utvärdera kultursamverkansmodellen och analysera dess långsiktiga effekter.