Pressmeddelande -

The Soundtrack of Our Lives.

Om du som sjuåring sjöng Alice Tegnér ur den första utgåvan av "Nu ska vi sjunga", då kan du vara en bit över 70 i dag.
Om du var 25 år när Bill Haleys "Rock Around the Clock" blev populär, då är du 80 nu.
Om du som häpen tonåring upplevde Jussi Björlings paradroller, då kan du vara bortåt 90 minst.
Kanske fick du din första kyss för 50 år sedan till toner av Šaban Bajramović, drömde om den till sånger av Abdi Sinimo eller grät för den tillsammans med Rosita Serrano.

Världen är stor, liksom livet. Och upptäckarlusten förlorar vi sällan. Tur att musikens vägar in till människans inre hör till de starkaste och mest outslitliga vi känner till!
Du håller nu i en liten skattkarta, med musiken i centrum. Musik för sin egen skull, men med effekter långt utanför själva kulturupplevelsen.

Musik i Väst, numera en del av den nybildade förvaltningen Kultur i Väst, presenterar kommande samarbeten med äldreboenden, kulturförvaltningar, ideella föreningar med flera i en ny trycksak, Senior 2009/2010.

Den finns att hämta som pdf på Musik i Västs webbplats: miv.se

För mer information
Kontakta Malin Oest, t f verksamhetsledare för Musik i Väst
0703 49 21 75
malin.oest@miv.se

Ämnen

  • Musik

Regioner

  • Västra Götaland

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Fläska på med musik.

    Det finns de som tycker att det räcker med musik nu. Ungarna har den redan överallt. I mobilen. I iPoden. I datorn. I spelkonsollen. På festivaler, i replokaler, till och med i lurarna under skollektionen. Nej, det räcker verkligen, tycker de. Och så kan man ju tycka. Verkligen. Men...

  • Ingen ordning alls.

    Du håller snart i Musik i Västs spretigaste trycksak. En del vänder sig till proffs. En del till dem som aldrig tagit en ton. En del liknar mest lägerverksamhet. En del liknar mest en konsertserie. En del görs tillsammans med unga. En del görs med de som jobbar med riktigt gamla. En del är finkultur. En del är fulkultur. En del är till för några få. En del gläder tusentals. Ingen ordning.

  • Visslingar och rop.

    Alla älskar kultur. Ännu fler, känns det som, fast det är omöjligt, älskar musik. Som stämningshöjare. Som sammanhållare. Som utmanare. Som livsavgörare. Så långt är alla överens. Bra. Men vem ska betala? Ska staten betala? Ska sponsorerna betala? Ska medborgaren betala? Ska The Pirate Bay betala? Och vem ska ordna och dona med stort och smått?