Allt fler kommuner blir vita fläckar på nyhetskartan

Antalet kommuner utan redaktionell närvaro ökade under året till 35 stycken - de kan ses som vita fläckar på nyhetskartan. Och kommunerna anser att dagspressens bevakning försämrats under året. Det visar Mediestudiers årsbok för 2019 som presenteras på onsdag 11 december.

Mediestudiers årsbok ger varje år en bild av tillståndet för den svenska journalistiken. Genom några årligen återkommande studier och några särskilda för respektive år försöker Institutet för mediestudier svara på hur bra journalistiken lever upp till sin grundläggande samhällsuppgift. I årsboken är fokus på lokaljournalistik och kommunbevakning. 

”Vår bedömning är att detta är den av branschens ekonomiska svårigheter mest utsatta delen av journalistikens kärnuppgift i samhället”, enligt Mediestudiers årsbok.

Medielandskapet i Lindesbergs kommun

Lindesbergs kommun skriver i sin verksamhetsplan om det förändrade medielandskapet: ”I takt med teknik- och generationsväxling hämtar allt fler information och nyheter på nya sätt, inte minst via sociala medier. Många lokala nyhetsredaktioner har tvingats lägga ner och allt fler kommuner riskerar att hamna i medieskugga. Befolkningen får inga lokala nyheter alls med undantag från enstaka negativa händelser. De positiva händelserna riskerar att försvinna”  (Mål och budget 2020 och VP 2021-2022).

Enligt Institutet för Mediestudier finns tre nyhetskanaler med redaktioner i Lindesbergs kommun - Nerikes Allehanda, Lindenytt och fellingsbro.se. Nyhetskanalen LindeKultur saknas - trots att det är en lokal webbpublikation med egen redaktion i Lindesberg som uppfyller Institutet för Mediestudiers kriterier när det gäller lokal närvaro och bevakning. LindeKultur bidrar samtidigt till det som Lindesbergs kommun ser som risken i det nya medielandskapet - att de positiva händelserna riskerar att försvinna.

Tillståndet för journalistiken 2017/2018

Mediestudiers årsbok sammanfattar tillståndet för journalistiken 2018 – med fokus på den lokala rapporteringen:

• Antalet kommuner utan redaktionell närvaro ökade under året till 35 stycken - de kan ses som vita fläckar på nyhetskartan.
• Det är stor skillnad på hur ofta medier bevakar kommuner – dagspress gör det ofta, public service mer sällan. I storstadsområden bevakar gratistidningarna oftast.
• Kommunerna anser att dagspressens bevakning försämrats mest under året.
• Raset för annonsintäkter fortsätter – fyra av tio reklamkronor har försvunnit från journalistiken sedan 2008. En halv miljard på bara ett år.

Kolla läget i din kommun: www.kommundatabas.mediestudier.se >>

Här finna alla kapitel som pdf:

• Tillstandet for nyhetsjournalistiken 2018_en oversikt författare: Lars Truedson
• Vita flackar och medieskuggor författare: Gunnar Nygren och Nønne Schærff Engelbrecht
• Kommunerna om den lokala journalistiken 2018 författare: Carina Tenor
• Reklamintakterna till journalistik fortsatter sitt fall trots hogkonjunktur författare: Madeleine Thor, Camilla Minnhagen och Tobias Egge
• Journalistikens finansiering 2017_2018 författare: Olle Lidbom
• Publiceringar om kommunpolitik okar digitalt författare: Lars Truedson
• Dar bor journalisterna 2018 författare: Leo Wallentin och Katarina Lind
• Samhallsengagemang viktigt for att unga ska ta del av nyheterna författare: Ulrika Andersson

Institutet för Mediestudier ska – med forskningen som verktyg – verka för en välgrundad diskussion i samhället om hur medierna sköter sin grundläggande uppgift: att på medborgarnas uppdrag granska makten och skildra verkligheten. Det sker genom att initiera egen forskning eller sprida kunskap om andras forskning samt genom att vara mötesplats för diskussioner om mediers roll i samhället. Institutet stöds av en bred krets av samhällsintressen: fack, näringsliv och civilsamhälle som kyrkan och idrottsrörelsen.