Fråga på kommunfullmäktige: Hur definierar majoriteten hög estetisk nivå?

Hur definierar ni en hög estetisk nivå? Hur förhåller ni er till lagens reglering av samarbete och den stödfunktion som kompetent personal kan ge? Frågorna ställdes till den sittande majoriteten (M, SD, KD, LPO och L) under allmänhetens frågestund på kommunfullmäktige i Lindesbergs kommun i måndags (17 april).

Kommunstyrelsens ordförande Tomas Klockars (M) och ordförande i Bygg- och miljönämnden Göran Gustafsson (M) svarade muntligt på kommunfullmäktige. Tomas Klockars kompletterar med ett skriftligt svar till LindeKultur.

"Mina två frågor ligger inom Bygg- och miljönämndens ansvarsområde, men eftersom Tomas Klockars uttalat sig för majoritetens räkning i ärendet, så ställer jag frågorna till den sittande majoriteten i kommunstyrelsen och fullmäktige. Jag kan alltså inte veta vem som egentligen äger frågan nu.

I samband med att Bygg- och miljönämnden fattat beslut om rivning av Michelsonska huset, gick den styrande majoriteten ut med ett pressmeddelande genom Tomas Klockars. Det är inte den eventuella rivningen jag vill ta upp, utan det argument som anfördes som ett skäl till rivningen som en femte punkt:

"Majoriteten vill att Lindesbergs centrum ska hålla en hög estetisk nivå och det ska ske i dialog med fastighetsägare."

Utifrån det har jag två frågor:

Den första handlar om den höga estetiska nivån. Vilka kriterier beskriver den nivån? Spontant kom funderingen om ni anser att äldre hus generellt saknar skönhetsvärde och att varuhallar och gallerior är snygga?

Min andra fråga handlar om vilka parter som är inblandade i bedömningen av den estetiska nivån. Ni nämner enbart fastighetsägare.

Min följdfråga blir hur ni förhåller er till den lagstiftning som finns. I Plan- och bygglagen (PBL) regleras samarbetet mellan byggnadsnämnden och olika parter:

”Byggnadsnämnden ska samarbeta med de myndigheter, organisationer och enskilda vilkas arbete och intressen rör nämndens verksamhet”. Boverket utvecklar lagtexten till att nämnden bör ha god kontakt med länsstyrelsen, företagare, intresseorganisationer och privatpersoner.

Vidare säger lagen att byggnadsnämnden ska ha minst en person med arkitektutbildning till sin hjälp samt annan personal med den särskilda kompetens som behövs för att nämnden ska kunna fullgöra sin uppgift på ett tillfredsställande sätt.

Majoriteten avser att endast samråda med fastighetsägare. Ägarförhållanden berörs över huvud taget inte i lagtexten. Den professionella hjälp som har erbjudits har nämnden avvisat i ärendet med Michelsonska huset genom att gå emot deras synpunkter.

Alltså. Två frågor:

• Hur definierar ni en hög estetisk nivå?
• Hur förhåller ni er till lagens reglering av samarbete, och den stödfunktion som kompetent personal kan ge?"

...

Kommunstyrelsens ordförande Tomas Klockars (M) och ordförande i Bygg- och miljönämnden Göran Gustafsson (M) svarade muntligt på kommunfullmäktige. Tomas Klockars kompletterar med ett skriftligt svar till LindeKultur:

"Hur vi definierar en hög estetisk nivå är en fråga för Bygg- och miljönämnden i samråd med förvaltningen. Men den sätts naturligtvis mycket i förhållande till omgivningens bebyggelse och gestaltning. Att dialogen runt detta ska ske i samråd med fastighetsägaren/exploatören är en självklarhet. Men det motsäger inte att man ska ta i beaktning åsikter från kommuninvånare eller andra aktörer.

Enligt den informationen jag fått har ingen lag brutits mot genom fattat beslut. Vidare vill jag säga att jag har stort förtroende för våra tjänstepersoner inom våra förvaltningar. Att vi har gjort en annan bedömning i detta ärende utifrån vår politiska viljeinriktning ska på inget vis ses som en konflikt emellan politiken och förvaltningen. Det kommer med säkerhet flera ärenden i framtiden då vi kommer göra olika bedömningar vilket är helt i sin ordning.

Vi behöver dock klargöra att det slutgiltiga beslutet i dessa ärenden tas av Bygg- och miljönämndens folkvalda politiker så länge det befinner sig inom lagens ramar."