Gå direkt till innehåll
Samtidigt med att regeringens särskilda utredare Gustav Fridolin presenterade delbetänkandet om stärkta skolbibliotek rullade Svensk biblioteksförening ut kampanjen #skolbibliotekNU
Samtidigt med att regeringens särskilda utredare Gustav Fridolin presenterade delbetänkandet om stärkta skolbibliotek rullade Svensk biblioteksförening ut kampanjen #skolbibliotekNU

Nyhet -

"Glöm inte skolbiblioteken i Lindesbergs nya biblioteksplan"

En ny reviderad biblioteksplan för Lindesbergs kommun håller på att tas fram - en gemensam för både folkbibliotek och skolbibliotek. "Glöm inte skolbiblioteken som en pedagogisk resurs med välutbildad personal, ändamålsenliga lokaler och en tillräcklig mediebudget för alla elever", manar Jenny Nilsson - utredare på Svensk Biblioteksförening med särskilt ansvar för skolbiblioteksfrågan.

Detta är andra delen i en artikelserie om skolbibliotek som en pedagogisk resurs.

"Nu finns chansen för alla politiker som menar allvar med att stärka läskunnighet, kunskapsutveckling och medie- och informationskunnighet hos Sveriges elever. Delbetänkandet för Stärkta skolbibliotek - som utredaren Gustav Fridolin presenterade tidigare i år - innehåller många bra förslag för att elever ska få en likvärdig tillgång till en kvalitativ skolbiblioteksverksamhet. Men nu krävs också att beslut tas och att det visas politisk handlingskraft", fortsätter Jenny Nilsson som är Svensk Biblioteksförenings representant för Nationella Skolbiblioteksgruppen - ett nätverk av svenska organisationer som samverkar på nationell nivå för att skolbiblioteken ska bemannas, stärkas och utvecklas.

Viktigt för elevernas lärande och utveckling

Nätverkets vision är ett Sverige där bemannade skolbibliotek är en självklar och integrerad del i skolans pedagogiska arbete. Tillsammans vill gruppens medlemmar bland annat uppmärksamma beslutsfattare på betydelsen av väl fungerande skolbibliotek för elevernas lärande och utveckling, visa skolbibliotekens betydelse för elevernas läsutveckling och medie- och informationskunnighet, stärka beslutsfattare på alla nivåer i deras arbete för bemannade skolbibliotek.

Tolkningsmöjligheter ökar skillnaderna mellan skolor

"Ett problem med nuvarande skollag är att den ger tolkningsmöjligheter för alternativa skolbibliotekslösningar. Denna otydlighet ökar snarare skillnaderna mellan olika skolor", skriver representanter för Svensk Biblioteksförening, Skolbiblioteksföreningarna, Sveriges Skolbibliotekscentraler, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Författarförbund och DIK (som är medlemmar i Nationella Skolbiblioteksgruppen) i denna gemensam debattartikel:

"Vi har frekvent påtalat bristerna i likvärdighet och kvalitet på skolbiblioteken i Sverige. Genom åren har flera utredningar givit oss rätt.

2019 släppte Kungliga biblioteket förslaget till Nationella biblioteksstrategi. Genom strategin hoppades många på stärkta skrivningar kring utvecklingen och främjandet av likvärdiga skolbibliotek i Sverige. I förslaget till Nationell biblioteksstrategi beskrivs situationen med landets skolbibliotek som akut och i förarbetena menades att avsaknaden av fungerande skolbibliotek är så stor att det inte går att tala om bristande likvärdighet utan att likvärdigheten inte alls existerar på detta område.

Ett problem med nuvarande skollag är att den ger tolkningsmöjligheter för alternativa skolbibliotekslösningar. Denna otydlighet ökar snarare skillnaderna mellan olika skolor. Delbetänkandets förslag till ändring av skollagen är därför central. Nu krävs beslut för en förändring av lagen.

På alltför många skolbibliotek finns idag en ensam, engagerad eldsjäl. Ofta ses skolbiblioteket som en satellit vid sidan av - och det är ingen bra grogrund för hållbar och långsiktig kvalitet. För att ett skolbibliotek över huvud taget ska kunna kallas verksamhet och bli en tydlig del av skolans pedagogiska arbete behövs insikt på ledningsnivå och tydliga förutsättningar som rektorn sätter.

Den mest avgörande faktorn för att höja kvaliteten i skolbiblioteket är genom bemanning med relevant kompetens och som motsvarar elevantalet. Först då kan samarbetet med lärare och övrig personal ha förutsättningar att bli en del i verksamheten. Andra skillnader som kan vara avgörande rör bland annat hur skolbiblioteksrummet ser ut och var det finns placerat. Det rör också vilken tillgång det finns till analoga och digitala böcker och medier och hur dessa organiseras samt vilket anslag som finns för att på ett relevant sätt arbeta med det läsfrämjande arbetet.

Skolbibliotekens status följer därmed det läge som råder – om det inte finns några tydliga riktlinjer kring ovanstående faktorer bidrar det till att istället för att öka likvärdigheten skapa fler skillnader mellan skolor. Skillnaderna är lika stora som antalet skolbibliotek.

Vi vill poängtera att skolbiblioteket inte främst är rummet, böcker och övriga medier utan den kompetens som verkar med utgångspunkt därifrån. Precis som att ett klassrum inte är ett klassrum utan elever och lärare. Ett skolbibliotek kan inte i sig själv öka en elevs digitala kompetens eller läslust. Därför är det nödvändigt att beslut tas som inte bara ger stärkta skolbibliotek utan också stärkta skolbibliotekarier."

Nationella skolbiblioteksgruppen: Bengt-Erik Engholm (Sveriges författarförbund), Elisabeth Ljungdahl (Lärarförbundet), Victoria Lovsten (Skolbiblioteksföreningarna), Mikael Nanfeldt (DIK), Jenny Nilsson (Svensk biblioteksförening), Maria Schedvin (Sveriges skolbibliotekscentraler) och Svante Tideman (Lärarnas Riksförbund).

Läs mer om Nationella Skolbiblioteksgruppen >>

Skolbibliotek för bildning och utbildning

Delbetänkandet för Stärkta skolbibliotek - som utredaren Gustav Fridolin presenterade i januari 2021 - innehåller förslag för att elever ska få en likvärdig tillgång till en kvalitativ skolbiblioteksverksamhet.

Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel redovisar i detta delbetänkande den del av uppdraget som handlar om att utreda och föreslå åtgärder för att stärka skolbiblioteken i syfte att ge alla elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan likvärdig tillgång till skolbibliotek. I detta ingår även att utreda och föreslå åtgärder för att öka tillgången till skolbibliotek med utbildade bibliotekarier.

Utredningen föreslår bland annat att:

  • Skollagen ska definiera att skolbibliotek ska vara en gemensam och ordnad resurs med ett utbud av digitala och analoga medier som ska präglas av allsidighet och kvalitet och ställas till elevernas och lärarnas förfogande. Skolbibliotekets syfte ska vara att främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet.
  • Det ska framgå av skollagen att skolbibliotek ska vara bemannade. Huvudmannen ska sträva efter att i första hand anställa personal som har en examen inom biblioteks- och informationsvetenskap.
  • Det ska tydliggöras i läroplanerna att rektor ska ansvara för att samarbetsformer utvecklas mellan skolbibliotekarier och lärare.
  • Skolbiblioteket i första hand ska finnas på den egna skolenheten. Om det finns särskilda skäl kan skolbiblioteksverksamheten i stället organiseras genom att skolan samverkar med ett folkbibliotek eller med ett skolbibliotek på en annan skolenhet. Det gäller om biblioteket ligger i skolans direkta närhet eller om skolan har få elever.

Läs hela delbetänkandet >>

Ämnen

Regioner