Kulturskoleutredningen föreslår: En inkluderande kulturskola på egen grund

Bilden: Garnalia är Lindesbergs kommuns kulturskola

I dag (24 oktober) överlämnades Kulturskoleutredningens betänkande ”En inkluderande kulturskola på egen grund” (SOU 2016:69) till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Utredningen föreslår ett antal statliga insatser för att göra den kommunala musik- och kulturskolan mer jämlik och tillgänglig.

"Utredningens förslag syftar till att ge kommunerna bättre möjligheter att utveckla kulturskolan till en bred verksamhet som når barn med olika personliga förutsättningar från samhällets alla delar. Ett sådant ansvar bör inte endast vila på kommunerna utan är också av ett nationellt och regionalt intresse och fordrar ett gemensamt ansvarstagande", säger den särskilda utredaren Monica Lindgren.

En inkluderande kulturskola innebär att verksamheten speglar sin samtid och att alla intresserade barn och unga ska kunna delta – oavsett bakgrund. En sådan kulturskola utgår i sin verksamhet och sin pedagogik från en syn på barn och unga som kompe­tenta individer med egna erfarenheter och intressen. Kulturskolan har en outnyttjad potential som konstnärlig mötesplats för barn och unga.

Med uttrycket på egen grund avses att kulturskolans särart bör tydliggöras. Kulturskolan bygger på ett frivilligt deltagande, den regleras inte av någon läroplan, den är flexibel och utgår ifrån individens egna intressen och målsättningar. Genom att stärka kulturskolans egen grund kan verksamheten stå starkare som en unik kulturresurs i samarbete med det övriga samhället.

Utredningen lämnar följande förslag:

• Nationella mål för den kommunala kulturskolan ska införas.
• Ett nationellt kulturskolecentrum ska inrättas som ett särskilt beslutsorgan inom Statens kulturråd med ansvar för en nationell uppföljning, att fördela statsbidrag och att främja erfarenhetsutbyte och samverkan.
• Pedagogiska kandidatexamina inom fler konstformer behöver utvecklas för att bättre motsvara kommunernas kompetensbehov. Ämneslärarexamen, med inriktning mot de estetiska ämnena, bör öppna upp även mot kultur­skolan för att vara mer flexibel och motsvara kommunernas rekryteringsbehov av kombinationstjänster.
• En yrkesexamen som leder till kulturskolepedagog, om 90 högskolepoäng, ska inrättas. En sådan yrkesexamen förutsätter konstnärliga förkunskaper om minst 90 högskolepoäng eller motsvarande.
• Ett bidrag för regional samordning ska inrättas för att förbättra samverkan mellan kommuner och landsting, liksom kommuner emellan. Genom att bättre ta till vara de gemensamma resurserna kan kulturskolornas ­utveckling främjas.
• Olika typer av stimulans­bidrag kan ge barn och unga ökad tillgång till en inkluderande kulturskola utifrån kommun­ernas varierande behov. Därför föreslår utredningen utvecklingsbidrag på 200 miljoner kronor, ett tidsbegränsat verksamhetsbidrag till kulturskola till kommuner med liten folkmängd och låg befolkningstäthet samt ett bidrag till kulturskoleverksamhet med nationell spetskompetens.
• Forskning med inriktning mot kulturskoleområdet är eftersatt och utredningen föreslår därför en satsning på 20 miljoner kronor samt att en nationell forskarskola inrättas.

Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Utredningen har letts av Monica Lindgren, professor vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet.

• Betänkandet ”En inkluderande kulturskola på egen grund” (SOU 2016:69) finns för nedladdning på regeringens webbplats >>