​Miljöpartiet vill koncentrera kulturpolitiska programmet till övergripande måldokument

Miljöpartiet de gröna i Lindesberg anser i sitt remissvar att textmassan i förslaget till kulturpolitiskt program är för ordrik och därigenom en ”berg- och dalbana ” mellan målskrivning och verksamhetsplaner: Texten bör filtreras, krympas och koncentreras till ett övergripande måldokument, menar partiet.

Så här skriver Miljöpartiet de gröna i sitt remissyttrande angående förslag till kulturpolitiskt program för Lindesbergs kommun:

”I ärendebeskrivningen står att det kulturpolitiska programmet skall ange inriktning för kulturområdet över tid och innehålla prioriterade områden med övergripande mål.

Vidare ska programmet genomsyra samtliga verksamheter, tjäna som styrinstrument för hela kommunens strategiska och löpande arbete med kulturfrågor. Dessutom vara vägledande för berörda och intresserade, inspirera och engagera.

Så här ser Miljöpartiet de gröna i Lindesberg på underlaget i nuvarande skick:

Programförslaget bör innehålla kultur för alla och bör inte här prioritera vissa fokusgrupper t.ex. Detta tillhör handlingsplan och verksamhetsplan och tillhör nästa nivå i hantering av måldokumentet.

2019- 2027 kan upplevas som en alltför lång period. Handlingsplaner och verksamhetsplaner bör kontinuerligt uppdateras och vässas utifrån tätare utvärderingar.

Textunderlagets ansats anser vi vara god, matig med nästan heltäckande perspektiv på kulturpolitikens roll, men textmassan läses dock mer som ett intressant föredrag och presentation av kultur i Lindesberg.

Vi anser att textmassan är för ordrik och därigenom en ”berg- och dalbana ” mellan målskrivning och verksamhetsplaner. Texten bör filtreras, krympas och koncentreras till ett övergripande måldokument.

Vi tar för givet att strukturen stärks med innehållsförteckning, sammanfattning, piggare och mer lockande bildval (gäller vissa bilder!) och att även södra kommundelen finns representerad t.ex. med ungdomlig folkbildning från Fellingsbro folkhögskola, Pappersbruksmuseet med ångande levande industri i anslutning och ”levande bild” och lockande av det nationella byggnadsminnet i norr (Stripa gruvmiljö). Ett folktomt galleri och sömniga arkivbilder behöver levandegöras.

Bra text med koppling till regional och nationell kulturnivå. Den kunde kompletteras och problematiseras med vikten av s a m v e r k a n som betydelse: t.ex. mellan KNÖL och grannkommuner norrut och österut.

Vi menar vidare att kulturen har stor betydelse som ”syresättare” av det offentliga rummet och i samhällsbygget som helhet – ett kitt för byggandet av det socialt hållbara samhället. Det handlar om gestaltandet av det offentliga rummet, arkitektur, lekplatser, rondeller, ljussättning m.m.

Kulturens roll när det handlar om yttrandefriheten och demokratins fundament är bra och viktiga i texten.

Kulturarv, kulturmiljöer och arkiv är vårt kollektiva minne. Vi ser gärna att dessa synliggörs ytterligare i måldokumentet. Att titta bakåt är att lära för att bygga för framtiden.

Kulturen och det finska arvet bör inkluderas här. Dessutom vikten av att vi idag lever i ett mångkulturellt sammanhang. Kulturens roll i integrationssammanhang är angeläget att synliggöra. Detta handlar om demokrati, kommunikation och yttrandefrihet.

Film är en egen konstart och bör synas mer än i biografsammanhanget.

Biblioteksbussen, som mobil kulturaktör på landsbygden bör lyftas fram ytterligare, liksom den digitala teknikens möjligheter.”

Inger Griberg - för Miljöpartiet de gröna i Lindesberg