Nyhet -

​Örebro läns museum vill göra Järle kvarn till statligt byggnadsminne

Kan Järle kvarn bli ett statligt byggnadsminne? Noraskogs hembygdsförening har ställt frågan till Riksantikvarieämbetet, som visserligen tycker att området är kulturhistoriskt viktigt, men det speglar enligt dem inte statens historia. Ämbetets svar blir därför nej, Järle kan inte bli ett statligt byggnadsminne. Örebro läns museum är dock av en annan åsikt.

Platsen ägs idag av Naturvårdsverket. Den skyddas som naturreservat sedan 1976, men grundades för att även tillvarata skyddet av kulturmiljön. Hembygdsföreningen skötte området före Naturvårdsverket. Nu vill denna statliga myndighet riva ut dammen för att underlätta för flodpärlmusslan, vars fortplantning är komplex. Kanske spelar det också in att en utriven damm är en utsuddad kostnadspost?

Länsmuseet har dock en annan syn på Järles roll för den svenska statens historia än Riksantikvarieämbetet.

"Vi anser att just Järle kvarn faktiskt kan och bör ses som en del av statens historia. Ja, Järle kan t.o.m. vara en plats med unika förutsättningar att berätta om relationen mellan den svenska staten och järnet. Järnet var länge Sveriges viktigaste exportvara, men det finns idag egentligen inte något statligt byggnadsminne som kan berätta om järnets betydelse för den svenska staten. En förklaring är att själva produktionen vanligen inte bedrevs i statlig regi. Staten var däremot engagerad i att reglera, beskatta och i viss utsträckning underlätta transporterna av järnet. Vi menar att även historien om detta kan och behöver berättas", skriver Örebro läns museum i sitt yttrande.

Vattenvägarna var länge de viktigaste transportlederna för järnet och järnmalmen, det svarta guldet. Järleån, i detta fall, var en av Bergslagens viktigaste transportleder. Den roll som platsen intog under 1600-talet har i historieskrivningen benämnts ”Järleplanen”. Den inbegrep att staten också skulle bygga en stad i Järle, men Linde och Nora höll emot och statens plan gick om intet.

Belyser en betydande epok i svensk historia

Järle belyser alltså en mycket betydande epok i svensk historia. Järle är en central beståndsdel, med ett högt pedagogiskt värde, i ett stort kulturlandskap och i en vittfamnande berättelse med rötter i 1200-talet. Noraskogs bergslag är den bergslag som var först ut att få en bergsverksstadga, av kung Magnus Eriksson år 1340. Det är också här som den första normalspåriga järnvägen invigs 1856 och det första stationshuset byggs

"Järle bär på en historia som går utöver de enskilda byggnaderna och anläggningarna. Samtidigt blir denna historia om Sveriges välstånd omöjlig att förklara och förstå utan dessa byggnadsverk och lokaliseringen av dem intill kraftkällan – vattnet – stilla och blankt ovanför dammvallen, forsande och högljutt brusande nedanför", enligt Örebro läns museum.

Ämnen

  • Konst, kultur, underhållning

Regioner

  • Örebro

Relaterat innehåll

  • ​”Bevara Järle kvarn som småskaligt vattenkraftverk”

    ”Bevara Järle Kvarn och damm i driftdugligt skick - inte bara som kulturminne utan även som ett småskaligt vattenkraftverk för grön och lokalproducerad elenergi”, skriver Peder Fries. Under flera år arrenderade han kvarnen som producerade uppåt 90.000 kWh per år - och han hade utvecklingsplaner för utökad elproduktion. Men då blev han uppsagd på order av Naturvårdsverket.

  • Linde energi AB om Järle kvarn som småskaligt vattenkraftverk

    "Kommunala Linde energi AB i Lindesberg skulle gärna ta hand om elproduktionen i Järle kvarn - men då krävs att det byggs fiskvandringsvägar runt dammen och kraftverket om miljökraven kvarstår alternativt att utrivningen och kraven på fria vattenvägar omprövas", skriver Jens Isemo (VD i Linde energi AB) i en kommentar om Järle kvarn som småskaligt vattenkraftverk.

  • Samtal på söndag om Järle Kvarn i mindre grupper

    Söndag 17 maj kl 15:00 är alla intresserade välkomna till Järle Kvarn i Svalbo för att diskutera ”Hur kan musslor och människor leva tillsammans”. ”Ta med kaffekorg och något att sitta på. Vi kommer att samtala i mindre grupper på smittfritt avstånd från varandra”, skriver Boel Mormor Johansson på Facebook-sidan ”Vi som vill rädda kulturmiljön vid Järle Kvarn”.

  • ​Rivstart för namninsamling för att rädda Järle kvarn

    Bara på några timmar har över 340 personer skrivit under namninsamlingen för att rädda kulturmiljön och naturen vid Järle kvarn: ”Naturvårdsverket, som äger naturreservatet vid Järleån och även Järle Kvarn ansöker nu om att få ”riva ut” kvarndammen vilket kommer att medföra stora ingrepp på den värdefulla miljön. Detta vill vi förhindra”.

  • ​Länsstyrelsen och Länsmuseet om Järle kvarndamm

    Länsstyrelsen i Örebro län tycker att mer underlag behövs. Örebro läns museum yrkar i första hand på avslag, i andra hand på att ansökan avvisas. Yttrandena gäller Järle kvarndamm som Naturvårdsverket (som äger marken) har ansökt om att få riva. Ärendet har nu hamnat hos mark- och miljödomstolen som beslutar om tillstånd och gör avvägningen mellan naturvårds- och kulturmiljöintressen.

  • ​Länsstyrelsen klippte ned protestbanden vid Järle kvarndamm

    "Vid ett tillsynsbesök vid Järle kvarn upptäcktes band på bron. Länsstyrelsen bedömde att det bröt mot reservatsföreskrifterna och beslutade därför att ta bort banden", skriver Länsstyrelsen i Örebro län. "En märklig reaktion på en stillsam och lågmäld protest vid Järle kvarndamm", svarar medlemmar i Facebook-gruppen "​Vi som vill rädda kultur- och naturmiljön vid Järle Kvarn".

  • ​Örebro läns museum om Järle kvarndamm: Historia att glömma eller att minnas?

    "Det finns nästan alltid möjligheter att förena natur och kultur, men då måste man både ge och ta, rucka på principer och jämka insatser. Om viljan finns kan både dammarna räddas och fisken få vandra", skriver Örebro läns museum på affischtavlor som satts upp vid Järle kvarndamm - utanför skyddsområdet i anslutning till de stödband som flyttats från bron.