Nätavgifterna sjunker - första gången på 5 år

De omdebatterade nätavgifterna har sänkts för första gången på 5 år efter flera år av konstanta prisökningar, enligt statistik som nyligen presenterades av Nils Holgersson-gruppen. I rapporten har nätavgifterna i Sveriges alla 290 kommuner kartlagts och medelpriset visar början på en nedåtgående trend även om det fortfarande är stora variationer runt om i landets kommuner.

I Nils Holgersson-rapporten sammanställs varje år statistik på utgifter relaterade till ett hushåll, såsom avgifter för sophämtning, vatten- och avlopp och även el och värme i landets alla kommuner. Initiativtagarna till rapporten är Nils Holgersson-gruppen som utgörs av bland annat Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen och Sveriges allmännytta. Rapporten kartlägger de stora prisvariationer som finns i kommunerna och syftet med rapporten är att upplysa Sveriges konsumenter. Förhoppningen med rapporten är att skapa debatt som kan leda till sänkta priser.

Nedåtgående trend
I de senaste rapporten som släpptes i början på juni syns en nedåtgående trend i prisutvecklingen för nätavgifterna bland de ca 180 elnätbolag som finns i Sverige. Hittills under 2020 har medelpriset för nätavgifterna sänkts med 0,4% vilket är en liten sänkning, men den första på fem år.

Under perioden 2014-2019 höjdes medelpriset med så mycket som 27% vilket varit en omdebatterad fråga bland landets elkonsumenter och väckt stor kritik mot elnätsbolagen. Anledningen till de höga priserna under denna period har grundat sig i att Energimarknadsinspektionens (Ei) förslag om intäktsramar för elnätsbolagen inte gick igenom.

- För varje ny fyraårsperiod sätts intäktsramar från Ei som avgör hur mycket elnätsbolagen får ta ut mot sina kunder. När det överklagades från elnätsföretagen och förslaget inte gick igenom ledde det till stora prisökningar, berättar Kajsa Sundqvist på Kundkraft.

Stora variationer i landet
I det senaste beslutet om intäktsramar för 2020-2023 vann Energimarknadsinspektionen och får nu alltså igenom sitt förslag för denna period. Som ett resultat av detta har många elkonsumenter fått sänkta nätavgifter, även om det råder stora prisvariationer runt om i landet. I Bergs kommun i Jämtland ligger nätavgiften för 2020 på hela 157,00 öre /kWh vilket är den högsta, medan den lägsta nätavgiften finns för de boende i Borlänge kommun på 51,73 öre /kWh.

- Om man ser till medelpriset för nätavgifterna har det äntligen börjat gå nedåt, men det är fortfarande många kommuner i landet som betalar mer än Konsumentprisindex, berättar Kajsa Sundqvist.

Nätavgifternas utveckling
Hur nätavgifterna kommer utvecklas under året styrs mycket av de stora elnätbolagens prisändringar utifrån de nya intäktsramarna. Bland de stora elnätbolagen finns Vattenfall, EON och Ellevio som tillsammans äger elnäten i landets 141 av 290 kommuner. Deras prisändringar är alltså avgörande för medelpriset.

Tidigare under året har till exempel EON sänkt sina nätavgifter med ca 7% i många områden, vilket påverkat medelpriset. Även Vattenfall och Ellevio har aviserat om prissänkningar den närmsta tiden. Dessutom har många mindre elnätsbolag har genomfört prissänkningar men eftersom det rör sig om små områden har det inte påverkar medelpriset i samma utsträckning.

- Mycket talar alltså för att de nya intäktsramarna för 2020-2023 kan leda till sänkta priser för många av landets elkonsumenter. Trots att det är marginell sänkning på 0,4% hittills i år kan det över året landa på en högre siffra än så, avslutar Kajsa Sundqvist.