FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) förutspår en 50-procentig ökning av konsumtionen av mat med akvatiskt ursprung till 2050. Svensk fiskodling har tillväxtpotential; en stor andel av svenska fiskodlingar finns i vattenkraftsdammar där fisk produceras i öppna kassar i norra Sveriges inland. Professor Øystein Evensen, Wallenbergprofessuren 2022, redovisar sina resultat vid seminariet.
Tjugosex nya ledamöter invaldes den 13 november i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. I Skogsavdelningen invaldes: Anna Furness, Peter Helander, Hjalmar Laudon, Christina Lundgren, Amalia Matsson, Sören Petersson, Susanne Öberg och Jón Geir Pétursson.
Vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens sammankomst den 13 november 2025 valdes totalt 26 nya ledamöter in i akademiens tre avdelningar. Jordbruksavdelningens nya ledamöter är Sigrid Agenäs, Ellen Anker Kofoed, Jennie Barron, Helena Hansson, Martin Krokstorp, Martin Moraeus, Kristina Nordéus, Bo Selerud, Thomas Keller, Markus Lassheikki och Kitty Schulman.
Vid Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens sammankomst den 13 november 2025 valdes 26 nya ledamöter in i akademiens tre avdelningar, Allmänna, Jord och Skog. De nya svenska ledamöterna i Allmänna avdelningen är Anna Allard, Jakob Granit, Magnus Ljung, Johan Löwenadler Davidsson, Lena Westlund, Petteri Taalas och Heidi Tuhkanen.
Målet för kommittén för Morgondagens odlingssystem har varit att ta fram anvisningar som på gårdsnivå inspirerar lantbrukare att hitta och implementera nya arbetssätt och metoder i växtodlingen, samtidigt som de skapar ett ekonomiskt positivt utfall för företaget. Under sina tre år har kommittén diskuterat och visat exempel på miljösmarta och produktiva odlingssystem och metoder.
Klimatförändringar och nya sätt att använda våra naturresurser accelererar förändringen av den biologiska mångfalden. Det leder till nya behov och utmaningar av mätningar och metoder för biologisk mångfald. KSLA:s kommitté för biologisk mångfald bidrar i en rapport med kunskapsunderlag för konstruktiva diskussioner om tillstånd, förändring och mätning av den biologiska mångfalden.
Svensk veterinärmedicin firar i år 250 år. Sverige har idag sju kunskapscentrum för katastrofmedicin på humansidan men ingen motsvarighet för veterinärmedicin, avgörande för att säkerställa djurvälfärd och bidra till livsmedelsförsörjningen. Seminariet syftar till att inhämta erfarenheter, inspel och synpunkter för att skapa en kunskapsbas inför bildandet av centrum för veterinär katastrofmedicin.
