Kan man låta kalven gå kvar hos kon i system med automatisk mjölkning? Hur påverkas mjölkavkastning och kalvens tillväxt, hälsa och fertilitet? Kan man utforma ett robust system för att integrera kalvar med kor i system för automatisk mjölkning? Sigrid Agenäs, professor, SLU, leder projektet och presenterar de senaste rönen vid detta digitala lunchföredrag. Välkommen!
Vad är naturen? En gruva att plundra på resurser, en vildmark för semester, ett harmoniskt system som människan bör lämna i fred eller fågelbordet utanför köksfönstret? I sin senaste bok ”Det levande” utmanar Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren vår syn på naturen. De visar att det är nödvändigt och möjligt att återskapa en hållbar relation mellan oss och allt annat levande. Välkommen!
Det organiskt bundna kolet i åkermark utgör grunden för markens alla livsformer, bördighet och jordhälsa. Samtidigt är markkolet viktigt i den globala kolcykeln och svenska odlingsjordar har visat sig lagra in mer kol än de släpper ut per år de senaste 30 åren. Rätt hanterat kan åkermark få stor betydelse för att bromsa klimatförändringen. Välkommen till kommitténs för markkol slutseminarium!
Vill du som är i början av din karriär dela dina tankar och idéer med någon som har lång erfarenhet av de gröna näringarna? Vill du som är ledamot i akademien, dela dina tankar och erfarenheter med någon som är i början av sin karriär och som söker någon att bolla med? I så fall kan KSLA:s Mentorskapsprogram vara något för dig – välkommen med din ansökan senast 14 april!
För att inspirera till ökad kunskap delar KSLA vid högtidssammankomsten varje år ut priser, belöningar och stipendier inom akademiens verksamhetsområden. Såväl ledamöter som icke-ledamöter kan nominera och nomineras. Lämna förslag senast den 15 april.
I Sverige pågår flera utredningar för uppbyggnad av det civila försvaret inklusive livsmedelsberedskapen. Hur ser arbetet ut och vad är status i dessa processer? Sammankomstens syfte är att belysa statens och de olika svenska aktörernas pågående arbete med att stärka livsmedelsberedskap tillsammans med en aktuell utblick mot Finland. Välkommen till en aktuell och angelägen diskussion!
Det femtonde partsmötet för FN:s konvention om biologisk mångfald, COP 15, hölls i Montreal, Kanada, i december 2022. Parterna skulle enas om ett nytt globalt ramverk och nya internationella mål för biologisk mångfald. Ambitionen var att genom målen stoppa förlusten av biologisk mångfald globalt. Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid SLU, var en av förhandlarna. Hör här om arbetet framåt!
Markens innehåll av kol är ett trögrörligt system och möjligheten att mäta och ersätta lantbrukare för denna ekosystemtjänst kompliceras av att förändringarna på kort sikt är mindre än osäkerheten i de mätmetoder som finns idag. Vilka andra metoder finns? Detta och andra frågor kring möjligheter och begränsningar i att fånga det flyktiga kolet diskuteras vid KSLA:s webbinarium. Välkommen!
Biologisk mångfald är grundläggande för upprätthållande av ekosystemtjänster och en förutsättning för vår välfärd. De areella näringarna är avgörande för att hitta lösningar för utfasning av fossila råvaror. God kunskap inom området är av största vikt för samhället i stort. KSLA:s kommitté för Biologisk Mångfald anordnar ett seminarium för att belysa frågan och diskutera hur förbättringar kan ske.
På vilket sätt behöver CAP förändras för att kunna öka den svenska konkurrenskraften? Hur kan CAP medverka till att förbättra lönsamheten? Behövs ett skyddsnät utöver CAP? Syftet med seminariet är att få fram vilka utmaningar, behov och möjligheter inom CAP som behövs för svensk livsmedelsproduktion. Och att hela produktionskedjan deltar, både produktion och livsmedelsindustri. Välkommen!
Tack vare CRISPR/Cas9 och nya genomiska tekniker har livsvetenskaperna genomgått en revolutionerande utveckling. Inom växtförädlingsområdet öppnas nya möjligheter att förse grödor med önskvärda egenskaper som tålighet mot torka eller resistens mot olika typer av skadeangrepp. I Sverige finns spännande forskning och innovation, t ex potatisförädling och minskad användning av bekämpningsmedel.
När vi väljer ståndpunkt i en fråga påverkas vi av fakta, forskning och beprövad erfarenhet, ideologi, värderingar och omdöme, förutfattade meningar, fördomar och försiktighetsprinciper. Vi söker oss helst till källor som bekräftar det vi redan tror på och undviker källorna som går emot vår egen övertygelse. Hur uppstår faktaförnekande/medveten manipulation? Vilket ansvar har forskare och medier?
Kungl. Skogs och Lantbruksakademien (KSLA) är en mötesplats för forskare och producenter, praktiker och konsumenter, politiker och allmänhet. Vid akademiens seminarier och möten träffas människor från olika delar av samhället i respektfull dialog och diskussion. Vi delar och sprider kunskap med målet att det ska fattas kloka beslut i samhället om ett uthålligt brukande av våra biologiska naturresurser.
