Det femtonde partsmötet för FN:s konvention om biologisk mångfald, COP 15, hölls i Montreal, Kanada, i december 2022. Parterna skulle enas om ett nytt globalt ramverk och nya internationella mål för biologisk mångfald. Ambitionen var att genom målen stoppa förlusten av biologisk mångfald globalt. Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid SLU, var en av förhandlarna. Hör här om arbetet framåt!
Detta är 2023 års andra nummer av Aktuellt från KSLA. Trevlig läsning!
Markens innehåll av kol är ett trögrörligt system och möjligheten att mäta och ersätta lantbrukare för denna ekosystemtjänst kompliceras av att förändringarna på kort sikt är mindre än osäkerheten i de mätmetoder som finns idag. Vilka andra metoder finns? Detta och andra frågor kring möjligheter och begränsningar i att fånga det flyktiga kolet diskuteras vid KSLA:s webbinarium. Välkommen!
Biologisk mångfald är grundläggande för upprätthållande av ekosystemtjänster och en förutsättning för vår välfärd. De areella näringarna är avgörande för att hitta lösningar för utfasning av fossila råvaror. God kunskap inom området är av största vikt för samhället i stort. KSLA:s kommitté för Biologisk Mångfald anordnar ett seminarium för att belysa frågan och diskutera hur förbättringar kan ske.
Välkommen att delta i denna klassiska fjällkurs som arrangeras av KSLA i västra Jämtland den 15–22 juli. Turerna utgår från Enaforsholm Fjällgård nära Storlien. Ta chansen att bli fjällbiten i kunnigt och trevligt sällskap, just när fjällen blommar som vackrast!
Olika tider och ideal har gett den privata villaträdgården vitt skilda uttryck. Det finns fullt av spännande inslag som speglar tiden då trädgården skapades. Om detta berättar landskapsarkitekt Åsa Wilke på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien fredag 17 mars. Fakta och råd för dig som vill skapa en tidstypisk trädgård eller som bara vill veta mer. Välkommen!
Årets första nummer innehåller bland annat rapporter från två skogliga arrangemang, åsikter om Nordiska näringsrekommendationer 2022 och en presentation av boken Ichthyologia som nu finns på svenska.
På vilket sätt behöver CAP förändras för att kunna öka den svenska konkurrenskraften? Hur kan CAP medverka till att förbättra lönsamheten? Behövs ett skyddsnät utöver CAP? Syftet med seminariet är att få fram vilka utmaningar, behov och möjligheter inom CAP som behövs för svensk livsmedelsproduktion. Och att hela produktionskedjan deltar, både produktion och livsmedelsindustri. Välkommen!
Tack vare CRISPR/Cas9 och nya genomiska tekniker har livsvetenskaperna genomgått en revolutionerande utveckling. Inom växtförädlingsområdet öppnas nya möjligheter att förse grödor med önskvärda egenskaper som tålighet mot torka eller resistens mot olika typer av skadeangrepp. I Sverige finns spännande forskning och innovation, t ex potatisförädling och minskad användning av bekämpningsmedel.
Arbetsmiljöfrågorna är viktiga för ett hållbart företagande inom jord- och skogsbruk i Sverige. SLO-fonden främjar mekanisering och byggnadsverksamhet med företräde för åtgärder till företräde för åtgärder till förbättrande av arbetsmiljön. SLO-fonden lämnar ekonomiskt stöd om 4 MSEK vardera till två doktorander – en doktorand inom jordbruks- och en inom skogsbruksområdet.
När vi väljer ståndpunkt i en fråga påverkas vi av fakta, forskning och beprövad erfarenhet, ideologi, värderingar och omdöme, förutfattade meningar, fördomar och försiktighetsprinciper. Vi söker oss helst till källor som bekräftar det vi redan tror på och undviker källorna som går emot vår egen övertygelse. Hur uppstår faktaförnekande/medveten manipulation? Vilket ansvar har forskare och medier?
AMR – antimikrobiell resistens är ett växande globalt hot. Sverige bedriver sedan 80-talet ett omfattande arbete inom området. Hur kan vi dela med oss av kunskaper, kompetens och erfarenhet till andra länder? Presentation av och diskussion kring utredningen om en effektivisering och utveckling av Sveriges arbete för ansvarsfull och minskad antibiotikaanvändning i djurhållningen globalt.
