Birgit Nilsson död

Birgit Nilsson, 17/5 1918- 25/12 2005, var både kännarnas favorit som den vokalt och sceniskt kanske mest avancerade tolken av Wagners och Strauss stora kvinnoroller, en av 1900-talets största klassiska sångare, och en idol för den stora publiken, kanske den enda klassiska sångartisten i Skandinavien efter Jussi Björling som blivit genuint folkkär. Hennes början var inte alls lätt, hon kom från bondlandet och fick jobba hårt för att bli accepterad i den musikvärld som sedan låg vid hennes fötter. Hennes karriär från debuten 1946 och genombrottet i Stockholm 1947 som bägge var inhopp var resultatet av stor musikalisk och vokal begåvning, djup intelligens och mycket målmedvetet arbete. Men hon var också en ofta drastiskt humoristisk, varm människa, mot kolleger, elever, publik. Stefan Johansson chefdramaturg Kungliga Operan Birgit Nilssons minne hedrades inför kvällens föreställning av Puccinis ”Tosca”. Efter några inledande ord av operachef Menno Feenstra framförde kvällens dirigent Tobias Ringborg på violin och Robert Rydholm på piano ”Träume” ur Richard Wagners Wesendonck-Lieder, som man ofta förknippat med Birgit Nilsson. (11/1 -06) Några levnadsdata och roller: Birgit Nilsson var född i V:a Karups församling utanför Båstad. 1941-46 studier vid Musikhögskolan i sång för Joseph Hislop och Arne Sunnegårdh. Operadebut 9/10 1946 som Agathe i Webers ”Friskytten” på Operan. 1947 Lady Macbeth i Verdis ”Macbeth”, som blev hennes genombrottsroll, Venus i ”Tannhäuser” (första Wagners-rollen). 1948 fast anställd solist vid Operan. Nya roller: Fältmarskalkinnan i ”Rosenkavaljeren” (första Strauss-rollen), Senta i ”Den flygande holländaren”. 1949 Donna Anna i ”Don Juan”, Lisa i ”Spader dam”, Sieglinde i ”Valkyrian”, Brünnhilde i ”Siegfried”. 1951 Tosca, Aida, Elsa i ”Lohengrin”. Första utländska framträdandet: Sieglinde i ett konsertant uppförande i Berlin av ”Valkyrians” första akt. Samma år, det första utländska operagästspelet: Elettra i Mozarts ”Idomeneo” i Glyndebourne. 1952 gästspel som Donna Anna vid Maggio Musicale i Florens och i Genua. 1953 Elisabeth i ”Tannhäuser”, Isolde i ”Tristan och Isolde”, Leonore i ”Fidelio” (Bad Herzfeld, Tyskland). Första framträdandet i Bayreuth: sopranpartiet i Beethovens nionde symfoni under Paul Hindemith. 1954 Salome, Brünnhilde i ”Ragnarök”. Första gästspelen i München (”Aida”) och i Wien (Elsa i ”Lohengrin”). Därefter sjöng hon i Wien även Aida, Sieglinde och Elisabeth, alla ffg på originalspråket. Samma år även Isolde ffg i Wien. 1955 Brünnhilde i ”Valkyrian”, ”Penelope” (Rolf Liebermann). Första gästspelen i Buenos Aires och Neapel. 1956 första framträdandenma i USA: Hollywood Bowl (konsert), därefter operagästspel i San Fransisco och i Chicago (Brünnhilde i ”Valkyrian”). 1957 första gästspelet i Rom (”Fidelio”). Turandot. Första gästspelet på Covent Garden i London (Isolde). Lämnade Operan som fast anställd. 1958 första gästspelet på Teatro alla Scala i Milano (Brünnhilde i ”Valkyrian” under Herbert von Karajan). Amelia i ”Maskeradbalen” (Wien). Öppnade säsongen i december i Milano som Turandot. 1959 gästspel som Amelia i ”Maskeradbalen” och som Brünnhilde i ”Valkyrian” vid Operans framträdanden vid festivalen i Edinburgh. Debuterar på Metropolitan i New York som Isolde. De kommande åren gästspelar hon på världens främsta operascener. Men hon gästspelar även regelbundet på Operan. 1965 sjunger hon ffg Elektra på Operan. 1975 gjorde hon sin sista nya roll: Die Färberin i Strauss ”Die Frau ohne Schatten” på Operan. Utom nämnda orter har Birgit Nilsson sjungit i Göteborg och Malmö m fl orter i Sverige, i Köpenhamn, Oslo, Helsingfors och andra nordiska städer, i Paris, Monte Caro, Stradssbourg, Orange, Aix-en-Provence, Barcelona, Lissabon, Verona, Macerata, Zürich, Genève, Basel, Berlin, Hamburg, Stuttgart, Frankfurt, i USA (New York, Chicago, San Francisco, Los Angeles m fl), Kanada, Australien, Japan, etc.