Boris Godunov - gästspel av Mariinskijteatern

BORIS I URVERSION FRÅN 1869 Opera i sju scener efter Pusjkin och Karamzin, urversion 1869 Musik och libretto: Modest Musorgskij Lördag den 13/8 2005 kl 15.00 och 19.30 Föreställningens längd: ca 2 timmar och 20 minuter Ryskt svårmod och röstfrossa med en av världens främsta operaensembler, Mariinskijteatern från St. Petersburg, under Valerij Gergiev inleder Östersjöfestivalens vecka i Stockholm. ”Boris Godunov” ges på Kungliga Operan i en urversion från 1869 som omfattar sju scener. Modest Musorgskij (1839-1881) ville med ”Boris Godunov” skriva en opera om det ryska folket. Därför dominerar kören i flera av operans scener. Inte desto mindre är huvudrollen en av den ryska operans mest profilerade basbaryton-partier. ”Boris Godunov” är en tidlös berättelse om spelet kring makten, om smutsiga intriger och politiskt kaos. När Ivan ”den förskräcklige” dog övertogs makten av hans son Fjodor som i praktiken var mer intresserad av andliga frågor än makt, varför en förmyndarstyrelse av bojarer tillsattes med Boris Godunov som främste ledare. Han lyckades dock aldrig skaffa sig folkets stöd, utan förföljdes av ryktet om att han låtit mörda Ivans yngre som Dmitrij för att nå makten. Scenografi: George Tsypin Kostym: Tatjana Noginova Ljusdesign: Gleb Filshtinskij Regi: Victor Kramer Kormästare: Andrej Petrenko Musikalisk instudering: Irina Soboleva Solister, kör och orkester från Mariinskijteatern i S:t Petersburg Dirigent: Valerij Gergiev I rollerna: Föreställning kl 15.00 Boris Gudunov: Sergej Alexasjkin Sjujskij: Leonid Zachozjajev Pimen: Alexander Morozov Gregorij, den falske Dmitrij: Andrei Iljusjnikov Sjtjelkalov: Viktor Tjernomortsev Den svagsinte: Jevgenij Akimov Fjodor: Michail Gavrilov Xenia: Julija Smorodina Amman: Nadezjda Vasilijeva Varlaam: Alexej Tannovitskij Misail: Viktor Vichrov Värdshusvärdinnan: Olga Savova Nikitij, polisbefäl: Grigorij Karasev En bojar: Jurij Laptev Mitjuka: Edem Umerov Föreställning kl 19.30 Boris Godunov: Vladimir Vanejev Sjujskij: Nikolai Gassijev Pimen: Michail Kit Gregorij, den falske Dmitrij: Oleg Balasjov Sjtjelkalov: Vasilij Gerello Den svagsinte: Jevgenij Akimov Fjodor: Michail Gavrilov Xenia: Julija Smorodina Amman: Nadezjda Vasilijeva Varlaam: Gennadij Bezzubenkov Misail: Viktor Vichrov Värdshusvärdinnan: Olga Savova Nikitij, polisbefäl: Alexej Tannovitskij En bojar: Jurij Laptev Mitjuka: Edem Umerov Framförs på ryska med översättning på textmaskin av Lasse Zilliacus Föreställningen kl 19.30 sänds inom EBU och direkt i SRP2 Handlingen Scen 1 På gården framför Novodjevitjiklostret utanför Moskva. Vakter och poliser tvingar folket att bönfalla Boris Godunov att låta sig krönas till tsar. Boris vill acceptera kronan. Scen 2 Ett torg i Kreml. Boris kröns och visar sig för folket till klockornas klang. Han är rädd för den börda makten innebär. Scen 3 En cell djupt nere i Tjudovklostrets gravkrypta i Kreml. Munken Pimen skriver en krönika över Rysslands historia. Den unga novisen Grigorij vaknar av en mardröm och ber Pimen berätta om mordet på tronarvingen Dimitrij. Grigorij bestämmer sig för att hämnas mordet genom att utge sig för att vara tsarevitj. Scen 4 Ett värdshus på gränsen till Litauen. Grigorij har smitit från klostret. Värdshusvärdinnan berättar för honom hur han ska ta sig över gränsen utan att åka fast. Två poliser dyker upp med en efterlysning på Grigorij, som måste fly genom fönstret. Scen 5 Klockkammaren i Kreml. Boris dotter Xenia gråter och hennes bror Fjodor och amman försöker muntra upp henne tills Boris kommer in. Han försöker trösta sin dotter och intresserar sig för Fjodors studier. Själv är han olycklig. Han vet att folket hatar honom. Furst Sjujskij, hans gamla fiende, kommer in och meddelar att en tronpretendent har dykt upp, tsarevitj Dmitrij, vilket gör Boris mycket illa till mods. Han skickar ut Sjujskij och bryter samman. Scen 6 Utanför Vasilijkatedralen. En samling fattiga och hungriga människor väntar på att gudstjänsten ska ta slut. Några barn stjäl en kopek av en svagsint. Han gråter. Tsar Boris och hans entourage lämnar katedralen. Boris frågar den svagsinte varför han gråter: ”Några barn stal min kopek, döda dem som du lät mörda unge tsarevitj”, svarar han. Boris uppmanar då den svagsinte att be för honom. Men den svagsinte nekar: ”jag kan inte be för tsar Herodes”. Scen 7 Bojarerna har samlats för att diskutera vad man ska göra med tronpretendenten. Sjujskij berättar att Boris plågas av syner, men blir inte trodd förrän Boris själv gör en förvirrad entré i rådsrummet. Han vill tala till bojarerna men Sjujskij föreslår att han istället ska lyssna till munken Pimen, som kommer in och börjar berätta om ett under: en blind man fick synen tillbaks vid tsarevitj Dimitrijs grav. Boris faller samman – och dör. Valery Gergiev är dirigent och konstnärlig ledare för Mariinskijteatern och något av en nationalhjälte i Ryssland för att ha hållit Mariinskijteatern vid liv efter Sovjetunionens fall, och fått både operan och baletten att blomma. Under Gergievs snart 17-åriga ledarskap har Mariinskij blivit en av de mest firade och inspelade operaensemblerna i världen. Bland de orkestrar Gergiev arbetar med kan nämnas Wienerfilharmonikerna, Berlinfilharmonikerna, Londons Symfoniorkester och Chicago Symfoniorkester. Sedan 1995 är han förste gästdirigent för Rotterdams filharmoniska orkester. Regelbundet samarbetar Gergiev med Metropolitan, Covent Garden, Teatro Carlo Felice, San Franciscooperan, La Scala, New Israeli Opera och Théâtre du Châtelet. För pressbiljetter och ytterligare information kontakta Torbjörn Eriksson Presschef 08-791 43 30 070-6344353