Karmelitsystrarna - nypremiär med Anne Sofie von Otter och Camilla Tilling

Är du beredd att försvara allas rätt till frihet? »Karmelitsystrarna på Operan är gjord med stor inlevelse i varje moment och får musiken att skimra« skrev Dagens Nyheter om operan som bygger på verkliga händelser under den franska revolutionen. Sexton nunnor döms till döden då de har fortsatt att utöva sin religion trots rådande förbud. Nypremiär på Kungliga Operan den 2 februari. 

Johanna Garpes hyllade uppsättning av Francis Poulencs opera från 1951 är tillbaka på Kungliga Operan. Uppsättningen ställer frihet, jämlikhet och broderskap på sin spets. Var står vi i förhållande till de orden i Europa i dag? En gripande föreställning - den här gången med världsstjärnorna Anne Sofie von Otter och Camilla Tilling samt prestigefulla namn som Susanne Resmark och Sofie Asplund i bärande roller. Marc Soustrot, en välmeriterad dirigent inom inte minst fransk repertoar, leder Kungliga hovkapellet, solister och Kungliga Operans kör. 

Operan har en historisk bakgrund. Verkets Salve Regina utgör en gripande slutpunkt, med karmelitsystrar som under franska revolutionen frivilligt besteg schavotten för att försvara sin tro. 

Föreläsning den 14/2:

Revolutionen, religionen och kvinnorna

Franska revolutionen erbjuder en omvärdering av alla värden. Alla känner till valspråket Frihet, jämlikhet och broderskap! Men det var inte en frihet, en jämlikhet eller ett broderskap för alla.

Det var det inte då – och det är det inte heller nu. Den föreställning av Karmelitsystrarna som Operan ger sätter strålkastarljuset på två av den franska revolutionens mest kontroversiella sidor – förhållandet till religionen och till kvinnorna. Det är garanterat ingen tillfällighet att det ger upphov till brännande politiska frågor även idag. Både då och nu framställs diametralt olika uppfattningar, både om mål och medel. Det hörs röster som talar för allt från reformvänlig strävan efter samverkan och förståelse till de som insisterar på våld och terror.

Om heta diskussioner kring frihet och jämlikhet under franska revolutionen och om två av 1700-talets feministiska pionjärer, Mary Wollstonecraft och Hedvig Charlotta Nordenflycht, berättar idéhistorikern Elisabeth Mansén i en öppen föreläsning i samband med vårens uppsättning av Karmelitsystrarna på Kungliga Operan.

Elisabeth Mansén är professor i idéhistoria vid Stockholms universitet. Hon har specialiserat sig på 1700-talets kulturhistoria och skrivit Sveriges historia 1721–1830 (2011) och Ett paradis på jorden. Om den svenska kurortskulturen 1680–1880 (2001). Hon disputerade på en avhandling om romantikens salongsliv och har översatt och kommenterat bland annat Mary Wollstonecraft, John Stuart Mill, Harriet Taylor, Edgar Allan Poe, Oscar Wilde och Virginia Woolf. Hennes nuvarande projekt gäller sinnenas idéhistoria.