Sverige bör forska om kärnkraft igen

Intresset för kärnkraft ökar runt om i världen, bl. a. genom den ökande efterfrågan på el från länder med stor befolkning och stark ekonomisk tillväxt såsom Kina och Indien. Många länder väljer nu att samarbeta internationellt om forskning kring ny kärnkraftsteknologi. - Sverige bör medverka i denna forskning oavsett om vi ska ha nationell kärnkraft eller ej i framtiden. Och för att kunna fatta rationella beslut på energiområdet, krävs kunskap även om kärnkraft säger Sven Kullander, ordförande för KVA:s energiutskott. KVA:s energiutskott vill se ökat statligt stöd till energiforskning och att kärnkraften också inkluderas. I och med att den s.k. "tankeförbudsparagrafen", § 6 i lagen om kärnteknisk verksamhet, avskaffas 1 juli i år blir det meningsfullt att återhämta kompetens genom att bl.a. uppmuntra svenska forskare att delta i internationella samarbetsprojekt inom kärnkraftsområdet. Just nu byggs 27 nya kärnkraftreaktorer i världen. Ytterligare 179 är planlagda eller på förslag, varav många i Kina och Indien. Flera av dessa kommer att byggas med teknologi som vidareutvecklats från dagens lättvattenreaktorer, och är förbättrade såväl säkerhetsmässigt som driftsmässigt. Det femte finska kärnkraftverket som byggs 12 mil norr om Åbo är det första av denna s.k. tredje generationens kärnkraft. Parallellt forskas kring nästa generations kärnkraft, Generation IV, där målet är att få fram både högtemperaturreaktorer och bridreaktorer som enligt planerna ska kunna börja byggas om 20-25 år. Forskningen syftar bl.a. till att bränslet ska utnyttjas effektivare än i dagens lättvattenreaktorer där mindre än en procent av uranet bidrar till energiproduktionen. Målsättningen är också att reaktorsäkerhet, spridningsrisker, miljöbelastning, avfallshantering samt ekonomi ska förbättras jämfört med dagens situation. Kärnkraftsystemen ska konstrueras inte bara för elproduktion utan också för produktion av värme, vätgas och avsaltning av havsvatten i syfte att få fram dricksvatten. Kärnbränsle är en energiråvara som i praktiken kan anses obegränsad, enligt KVA:s energiutskott. I jordskorpan finns förutom uran för minst 200 års användning med lättvattenreaktorer också stora mängder torium. I havsvattnet finns dessutom 300 gånger större urantillgångar än på land. Med snabba bridreaktorer skulle i princip inget nytt uran behöva utvinnas. Det finns tillräckligt med använt bränsle och utarmat uran för att det ska räcka till elproduktion i fl era tusen år. Ny teknik för att omhänderta avfallet kan dessutom göra det möjligt att såväl återanvända som förstöra de mest långlivade isotoperna i avfallet. Då skulle också slutförvaringstiden för avfallet kunna minskas från hundratusentals år till några hundra. Men mer forskning krävs då. ............................................................................ ............................................................................ ...... Mer information: på http://www.kva.se/KVA_Root/index.asp?br=ie&ver=4up finns Energiutskottets broschyr "Om kärnkraft" samt "Statements on Energy from Nuclear Fission" att ladda ner. Sven Kullander, ordförande i Energiutskottet, tel. 08-673 97 05, mobil 070-425 01 42, e-post: sven.kullander@tsl.uu.se Karl Grandin, ledamot av Energiutskottet, tel. 08-673 96 16, mobil 070-261 41 00, e-post: karl.grandin@kva.se ....................................................................... Kungl. Vetenskapsakademien/ The Royal Swedish Academy of Sciences Box 50005 SE-104 05 Stockholm SWEDEN Phone +46 8 673 95 00, fax +46 8 15 56 70, Internet: www.kva.se