Pressmeddelande -

Enligt läroplanen ska skolan vara en viktig part för en hållbar samhällsutveckling - men hur klarar skolan det uppdraget?

Hur klarar skola uppdraget att bidra till en hållbar samhällsutveckling? Vid en interpellationsdebatt i riksdagen tisdagen den 14 januari ska Jan Björklund besvara den frågan. Interpellationen är ställd av Hillevi Larsson (S) och är ett resultat från ett möte i Stockholm den 13 november där frågan diskuterades. Det var Sveriges stora miljöorganisationer, forskare och andra aktörer som stödjer skolan i arbetet för lärande för hållbar utveckling (LHU) som då bjudit in politiker och representanter för skolans verksamhetsområde till ett dialogmöte för att diskutera hur skolan ska nå målen i läroplanen för hållbar utveckling. Syftet med mötet var att skapa debatt och belysa det faktum att trots tydlighet i skolans styrdokument och internationella överenskommelser så får frågorna inte det utrymme i undervisningen som styrdokumenten påvisar. Nätverket av nationella aktörer har gemensamt tagit fram ett förslag som går ut på att ”Skolverket skulle ges i uppdrag att ta fram ett åtgärdsprogram som både stödjer och stärker skolans roll för en hållbar samhällsutveckling i enlighet med de nationella styrdokumenten och internationella överenskommelser”.

 ”Elever skriker efter relevans i undervisningen” 

Anders Jidesjö, forskare, fil dr och lektor vid Linköpings Universitet, som deltog på mötet, har tillsammans med en forskargrupp presenterat nya forskningsresultat som visar att Sveriges utbildningssystem inte lever upp till läroplanens mål inom lärande för hållbar utveckling (LHU). Eleverna involveras inte i riktiga problem och utmaningar och innehållet i undervisningen följer inte samhällsutvecklingen. 

Konsekvenserna av detta kan då enligt forskningen bli att eleverna upplever ett utanförskap och inte känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen. Om de däremot inkluderas i framtidsprojekt ökar deras självkänsla och handlingskompetens i de utmaningar samhället står inför. Det sista betonas i läroplanen och kan också kopplas till den forskningsrapport som presenterades av Ungdomsstyrelsen i mitten av november som visar att en av de faktorer som föranleder stress hos ungdomar är oron över de globala miljöhoten. 

Forskningsresultaten visar samtidigt att om undervisningen får ett relevant innehåll ökar barns och ungdomars intresse för ämnet, vilket påverkar deras resultat positivt. Vad kan vara mer aktuellt och relevant än att vara delaktig i att forma en hållbar samhällsutveckling? 

”Hållbar utveckling i skolan– var god dröj” Under hösten har Naturskyddsföreningen genomfört en enkätundersökning om Lärande för hållbar utveckling (LHU) bland Sveriges kommuner. Den rykande färska rapporten – ”Hållbar utveckling i skolan– var god dröj” visar bland annat följande: - Staten brister i att ge grundskolorna förutsättningar för arbetet med hållbar utveckling Resultatet av enkäten visar att kommunerna anser att målen kring hållbar utveckling är tydliga i skollag och läroplan men nästan hälften av kommunerna menar att staten brister i att ge tillräckliga förutsättningar för skolorna i arbetet med hållbar utveckling. Det som framför allt efterfrågas är riktade statsbidrag, kompetensutveckling, tydliga direktiv och uppföljning. 

- Lärande för hållbar utveckling är nedprioriterat i många kommuner Enbart fyra av tio kommuner har en särskild strategi för att utveckla och förbättra arbetet med hållbar utveckling i skolorna, och enbart var femte kommun har avsatt särskilda medel för kompetensutveckling för lärare i hållbar utveckling. Var fjärde kommun anser att de inte ger de egna grundskolorna tillräckligt stöd i arbetet med hållbar utveckling. 

De nationella aktörernas erfarenheter från kontakter med skolor runt om i landet stöd alltså av ett flertal forskningsrapporter och studier. 

Riksdagsman Hillevi Larssons två frågeställningar till utbildningsminister Jan Björklund är: - Avser ministern att ge ett tydligt uppdrag till Skolverket att vidta åtgärder för att främja lärande för hållbar utveckling? - Tänker ministern vidta några andra åtgärder för att säkerställa att nationella och internationella mål för lärande för hållbar utveckling uppnås? 

För frågor kontakta: Andes Jidesjö – FD naturvetenskapernas och teknikens didaktik vid Linköpings Universitet, tel. 013 288992 

Kerstin Eriksson – Energikontor Sydost, projektledare för KNUT projektet, tel. 070 620 83 07 



Ämnen

  • Miljö, energi

Kategorier

  • lärande för hållbar utveckling
  • skola
  • skolutveckling
  • hållbar utveckling

KNUT-projektet är ett nationellt skolutvecklingsprojekt som syftar till att öka barns och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för energi-, klimat- & resursfrågor. Detta gör vi genom att erbjuda hjälp och stöd till skolor som vill utveckla sin undervisning inom hållbar utveckling.

KNUT-projektet drivs av Energikontor Sydost, Linköpings kommun, Framtidsmuseet Borlänge och BioFuel Region med finansiering från Energimyndigheten samt från regionala finansiärer. 

Läs mer om oss på www.knutprojektet.se eller på www.facebook.com/knutprojektet.

Kontakter

  • Enligt läroplanen ska skolan vara en viktig part för en hållbar samhällsutveckling - men hur klarar skolan det uppdraget?
    Enligt läroplanen ska skolan vara en viktig part för en hållbar samhällsutveckling - men hur klarar skolan det uppdraget?
    Licens:
    All rights reserved
    Filformat:
    .pdf