​Antibiotikaresistens – en global hälsoutmaning

Infektioner orsakade av resistenta bakterier orsakar 750 000 dödsfall årligen. År 2050 beräknas 10 miljoner människor dö i läkemedelsresistenta infektioner om inga krafttag tas för att motverka denna utveckling.

Veckan 18 – 24 november kallas också antibiotikaresistensveckan. I och med detta vill Läkare Utan Gränser uppmärksamma denna globala hälsoutmaning.

Vill du veta mer om antibiotikaresistensfrågan, och hur Läkare Utan Gränser arbetar med detta i våra projekt världen över– hör av dig till oss!

Lyssna också på avsnittet ur podden ”Uppdrag: Rädda liv” om antibiotikaresistens med Anna Sjöblom, sjuksköterska och medicinsk humanitär rådgivare på Läkare Utan Gränser.

Innan den första antibiotikan upptäcktes för snart ett sekel sedan dog människor av vanliga, numera behandlingsbara infektioner. Upptäckten innebar en medicinsk revolution. Men som alla levande ting anpassar sig bakterier till nya miljöer och bakterier utvecklar resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens är ett globalt folkhälsoproblem och drabbar alla delar av världen, såväl låg- som medel- och höginkomstländer. Fattiga länder med svaga sjukvårdssystem har svårare både att förebygga och att tackla konsekvenserna av resistensutveckling. Samtidigt dör fortfarande fler människor i världen till följd av brist på tillgång till antibiotika än till följd av resistenta infektioner. 

Några av de faktorer vad gäller tillgång till sjukvård och vårdkvalitet som bidrar till problematiken:

• Felaktig användning av antibiotika bidrar till att bakterierna blir motståndskraftiga. Självmedicinering med antibiotika, felaktig dosering, för låg dosering, för lång eller kort behandlingstid, användning av falska mediciner med fel innehåll.

• Bristfällig vårdhygien på sjukhus och vårdinrättningar kan göra att resistenta bakterier sprids mellan patienter, så kallade  vårdrelaterade infektioner.

• Låg vaccinationstäckning för bland annat  PCV-vaccin (bl a till följd av höga vaccinpriser) leder till många fall av pneumokockinfektioner, vilket leder till ökad användning av antibiotika.

Behovet av större satsningar på forskning och utveckling av nya antibiotika är akut. Den senaste upptäckten av en ny antibiotikagrupp skedde 1987 och intresset från läkemedelsindustrin för att ta fram nya antibiotika är lågt. Därför behövs nya metoder för att stimulera läkemedelsindustrin, med andra typer av incitament för att den ska vilja satsa mer på nya antibiotika.

I Läkare Utan Gränsers projekt ser vi följderna av antibiotikaresistenta infektioner bland våra patienter med krigsskador i Jordanien, bland brännskadade i Haiti och hos nyfödda barn i Pakistan, men också i projekt där vi behandlar patienter med multiresistent tuberkulos.

Vi arbetar för att rationalisera förskrivningen av antibiotika i våra projekt genom utbildning och bättre riktlinjer. Vi arbetar också för en förbättrad diagnostik för att kunna skilja mellan bakteriella infektioner och andra infektioner, och för minska spridningen av vårdrelaterade infektioner genom utbildning och förbättrad vårdhygien. Vi arbetar även med påverkansarbete för tillgång till vaccin, diagnostik och antibiotika.