Finansieringskris hotar kampen mot aids

När Världsaidsdagen uppmärksammas idag kan vi glädja oss åt att kampen mot aids och hiv har varit framgångsrik de senaste åren. Nya och bättre mediciner som når ut till fler har gjort att fler kan få behandling och färre riskerar att smittas. Men den positiva utvecklingen hotas nu av vikande stöd från internationella givare i kampen mot aids. Detta får förödande konsekvenser för miljontals hivpostiva.

Aldrig tidigare har kampen mot hiv och aids varit mer framgångsrik - fler människor har tillgång till hiv-behandling, antalet smittade i världen sjunker och positiva forskningsrapporter har presenterats. Men nyligen kom bakslaget – Globala fonden för aids, tuberkulos och malaria tvingades ställa in den senaste finansieringsrundan på grund av brist på resurser – något som aldrig tidigare skett i fondens historia.

Läkare Utan Gränsers medarbetare, som dagligen möter smittade patienter, är mycket oroliga över de konsekvenser som Globala fondens finansieringskris får, inte minst för de patienter som för närvarande står under behandling.
Nyheten om krisen kommer vid en tidpunkt då forskningsresultat visar att risken att sprida viruset vidare till någon annan människa minskar med 96 procent om en person sätts på ARV- behandling i ett tidigt skede.  

Globala fondens arbete har under de senaste åren tänt hoppet både för miljontals hivsmittade, och för den personal som arbetar med att bekämpa hiv-epidemin, världen över. Men istället för att öka investeringarna i kampen mot hiv – och på så vis faktiskt ha en chans att utrota aids i framtiden – drar man nu undan mattan för all människor som lever med hiv/aids.

I de hårt drabbade länder där vi arbetar, framför allt i Afrika söder om Sahara, ser vi redan nu hur finansieringskrisen påverkar situationen för de smittade.

I exempelvis ett land som Swaziland, där antalet hivpositiva når rekordnivåer och över 26 procent av landets befolkning är hivpositiva och över 68 000 människor står under hiv-behandling. Ett avbrott i en hivbehandling sätter tiotusentals människoliv på spel om inte löftena om finansiering hålls och stora givare minskar sina bidrag.  

– När jag arbetade i Malawi 1998 så kunde man bara drömma om att det fanns kunskap och möjlighet att stoppa hiv-epidemin, berättar Kristina Bolme Kuhn, Läkare Utan Gränsers ordförande och sjuksköterska med erfarenheter av hivarbete. Då var aids en dödsdom, och hiv en skam som var djupt stigmatiserat i samhället. Idag har vi mer kunskap och vet vad som krävs för att förebyggande och behandla hiv.

När den politiska viljan ska omsättas i pengar, då tvekar världen och sviker de löften som slöts under FN-toppmötet i juni. Vi kan inte vända ryggen åt de femton miljoner människor som väntar på behandling. 

– Alla måste fortsätta ta vårt ansvar. Med lite extra insatser kan vi ligga ett steg för hiv-epidemin. Men insatserna behövs nu, innan det är för sent, för att undvika att fortsätta få betala för all framtid.

För mer information kontakta pressekreterare Malin Lager, 0708-33 77 40.