SYDSUDAN: 2 år sedan självständigheten

Imorgon är det 2 år sedan Sydsudan blev självständigt. Situationen på olika håll i landet är mycket svår och i delstaten norra Bahr el Ghazal är mer än 20 000 människor på flykt nästan helt avskurna från humanitär hjälp. Mat och dricksvatten är en bristvara och människor i lägren lever under mycket svåra förhållanden.

Läkare Utan Gränser har dragit igång en akutinsats för att hjälpa de 20 000 personer som anlänt under de senaste 12 månaderna på flykt undan våldet i den omstridda gränsregionen mot Sudan. Människorna på plats har fått minimalt humanitärt bistånd – både på grund av de stora avstånden i den avlägsna regionen, och på grund av den förvirring som råder över om de bör betraktas som internflyktingar, flyktingar eller återvändande.

– Humanitära aktörer har kämpat för att förstå vilken
hjälp de ska bistå med eftersom det är svårt att fastställa vilken status dessa
människor har. Men för oss på Läkare Utan Gränser gör det ingen skillnad om de
är återvändande, internflyktingar eller flyktingar, säger Shaun Lummis, samordnare
för Läkare Utan Gränsers insatser i delstaten norra Bahr el Ghazal.

Många på flykt sedan självständigheten
Imorgon, den 9 juli, är det två år sedan Sydsudan förklarade sig självständigt från Sudan efter en folkomröstning. I samband med självständigheten har många människor återvänt till regionen av sociala, ekonomiska och säkerhetsmässiga skäl. De senaste månaderna har stora strömmar av människor tvingats fly undan våldsamheter och anlänt till den omstridda gränsregionen mot Sudan. Främst har de tagit sig fram längs floden Kiir, även kallad Bahr al Arab-floden.

Få hjälpinsatser
På grund av det stora antalet människor på flykt har regionens befolkning nästan fördubblats den senaste tiden. Majoriteten av de människor som flytt lever nu i något av de 11 tillfälliga läger som finns spridda över isolerade delar av norra Bahr el Ghazal, men en del har även tagits om hand av lokalbefolkningen. Människorna som flytt till området har inte tilldelats några särskilda bosättningar och många har tvingats fly flera gånger.

– I februari, när vi först kom hit, var det många människor som bosatt sig i bushen. Tusentals
flyktingar har anlänt hit men det har gjorts väldigt få insatser för att hjälpa dem, säger Lummis.

"Försöker bara överleva"
Läkare Utan Gränser bistår både de fördrivna människorna och lokalbefolkningen i området. Organisationen har satt upp mobila sjukvårdskliniker och utbildar grupper av lokala hälsoarbetare
så att dessa ska kunna bekämpa diarré, malaria och undernäring, de tre vanligaste dödsorsakerna bland befolkningen. Läkare Utan Gränser driver också en sjukvårdsklinik nära staden Pamat där fokus riktas mot barn under fem år och gravida kvinnor.

– I vår stad vid floden Kiir kunde vi odla så mycket vi ville. Men det enda vi kan göra här är att försöka överleva, säger Anthilio Akon, en byledare i flyktinglägret Ajok Wol där det knappt finns några plastpresenningar alls som kan ge tak över huvudet under regnperioden som snart är här. 

Läkare Utan Gränser har arbetat i det område som idag utgör Sydsudan sedan 1983. Läkare
Utan Gränser arbetar för närvarande i sex av Sydsudans tio delstater och bistår människor i nöd, inklusive internflyktingar och flyktingar. Utöver grundläggande hälso- och sjukvård, samt specialistvård, behandlar organisationens personal även undernäring och sjukdomar som malaria och kala azar.