Fredric Bedoire tecknar Norrmalms gyllene epok

Under 1600-talet var Norrmalm en stad i ständig omvandling fram till dess olyckliga nedgång kring sekelskiftet 1700. Fram till den svenska stormaktens fall var staden i ständig förändring, vad gäller stadsplanering och stadsbyggnad, social och etnisk gruppering, politik och ekonomi. I boken Stormaktstidens Norrmalm – Folk, hus och gator levandegör professor em. Fredric Bedoire 1600-talets Norrmalm.

– Norrmalm har följt mig genom hela mitt vuxna liv. Mina första uppgifter som ung konsthistoriker på Stockholms stadsmuseum år 1970, var att dokumentera rivningarna och då upptäckte jag att i princip varje hus hade kvar sina murar från 1600-talet. Att upptäcka och dokumentera 1600-talets Norrmalm och sedan se det demoleras av grävskoporna var en erfarenhet som etsade sig fast. Nu femtio år senare har detta bearbetats i den här boken för att skildra 1600-talets Norrmalm, säger Fredric Bedoire.

I Stormaktstidens Norrmalm möter läsaren många gripande öden, som den franske språkmästaren som blir mördad på Drottninggatan, den utfattige pestprästen, den flitiga brevskriverskan, de utblottade grevarna, amiralitetskaptenen på det förlista regalskeppet Kronan och den lösaktiga kvinnan. Det är några av de många personer som boken egentligen handlar om. Tillsammans med husen, däribland flera av stormaktstidens främsta palatsbyggen, och gatorna berättar de om det maktspel som de bevittnar. På den tiden hade Norrmalm den största samlade stenhusbebyggelsen i landet vid sidan av Gamla stan.

Det här är den första boken som samlat förmedlar Norrmalms dynamiska 1600-talshistoria. Texten samverkar nära med ett mycket omfattande bildmaterial, till stor del opublicerat tidigare.

En gammal stad består inte bara av människor och hus utan också av dess gator, även om husen är borta. Det är förstås svårare att uppleva dem utan det historiska sammanhanget. Lyssnar vi ordentligt kan vi förnimma hur den franske språkmästaren vandrar i höstmörkret på Drottninggatan och möter sin baneman, hur pestilensprästen finner tjugofyra döende, de flesta barn, instängda i en sjöbod vid Norrmalms torg eller när gående brinnande berg och amazonklädda ryttare figurerar i festtågen till Beridarebanan i samband med drottning Kristinas kröning. En av de stora händelserna är när Descartes begravs på fattigkyrkogården uppe på åsen, vid nuvarande Adolf Fredriks kyrka. – ur boken.

Fredric Bedoire är en välkänd författare i arkitektur- och kulturhistoriska ämnen, professor em. från Kungl. Konsthögskolan och hedersledamot i Konstakademien. Tilldelad Stora Fackbokspriset, Stora Historiepriset, Svenska Akademiens Kellgrenspris och H.M. Konungens guldmedalj i 12 storleken.