Nytt storverk lyfter fram en av Sveriges stora samhällsbyggare under industrialiseringen

Lars Gustaf von Celsing (1804-1881) var en industriman och del av den svenska eliten under 1800-talet. I boken Brukspatron – Lars Gustaf von Celsing tecknar författarna Anna-Sophia von Celsing (barnbarns barnbarn till Lars Gustaf) och Ragnar Boman vilken betydelse Lars Gustaf hade för den svenska samhällsutvecklingen. Då Sverige gick från att vara fattigt och underutvecklat till att bli en rik industrination. Boken bygger på nytt, aldrig tidigare använt källmaterial och är rikt illustrerad.

– Att få ge ut den här boken är en gammal idé som nu äntligen förverkligas. Under avvecklingen av det Celsingska fideikommisset Biby upptäcktes mängder av tidigare okänt material om Brukspatronen, hans familj och hans gärning via brev, dokument, dagböcker m.m. Vår nyfikenhet väcktes. En historia om en märklig man ville bli berättad. Vår ambition har varit att utforma en samlad biografi som inte bara ger en fyllig bild av Lars Gustafs omfattande gärning, utan också speglar den genomgripande samhällsutvecklingen under den tid han levde i. Världen förändrades i grunden och han bidrog till det, säger Anna-Sophia von Celsing och Ragnar Boman.

Detta är berättelsen om en nioårig faderlös pojke som ärvde och utvecklade stora egendomar i Sörmland, men även fastigheter i centrala Stockholm. Hans förfäder Gustaf och Ulric Celsing hade instiftat ett fideikommiss under slutet av 1700-talet. Innan Lars Gustaf fick ta över det sköttes bruken och egendomarna av hans mor, majorskan Fredrika, en av många osynliga kvinnliga brukspatroner. Samtidigt fostrade hon sonen målinriktat till att bli en duglig brukspatron, godsägare och aktör i den svenska eliten. Lars Gustaf tog också aktiv del i den sjudande samhällsutvecklingen under 1800-talet.

Uttrycket "För Gud och Lasse Celsing är inget omöjligt" speglade uppfattningen om Lars Gustaf von Celsings inflytande inom det dåtida svenska etablissemanget: industri, finansväsen, jordbruk, politik, föreningsliv och konst, samt hans relationer med flera kungar. I boken sätts hans liv och gärning in i en tid av radikal förändring för Sverige, från den nationella krisen efter förlusten av Finland 1809 till landets framväxt som en ledande industrination vid sekelskiftet, drivet av utveckling inom teknik, industri, kommunikationer, politik och social välfärd.

Anna-Sophia von Celsing är med. dr. och brukspatronens barnbarns barnbarn. Hon växte upp på det då Celsingska fideikommisset Biby, har tidigare medverkat i boken Biby ett fideikommiss berättar och arbetar med det innehållsrika släktarkivet.

Ragnar Boman är civilekonom, var under många år bosatt i den Celsingska bruksorten Hälleforsnäs, och har tidigare författat boken Spår av ett bruk om företagets 1900-talshistoria.

Brukspatron – Lars Gustaf von Celsing släpps den 21 maj och ges ut av bokförlaget Langenskiöld