Pressmeddelande: Hallands Konstmuseum lyfter fram arkitektpionjären Ingrid Wallberg

Ingrid Wallbergs (1890-1965) arkitektoniska gärning utgör ett pionjärskap i en tid då få kvinnor utbildas och arbetar inom kåren. När kvinnor ges tillträde till arkitektutbildningen i Sverige 1921, så är Ingrid redan etablerad stadsplanerare efter flera års lärlingskap hos äkta mannen, arkitekt Albert Lilienberg, och kurser i stadsplanering i Tyskland. Trädgårdsstadens ideal och Sveriges behov av högre boendestandard utgör grunden för hennes arbete under 1910-talet. Hemmet på St: Gårda i Göteborg, utgör samlingspunkt för nationella och internationella kollegor och till Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 presenterar paret Lilienberg utredningar om stadens boende; hon om dess brister och han om nya stadsdelar.

Samma år gifter sig Wallbergs syster Lotti med Albert Jeanneret, vars bror är arkitekten Le Corbusier. Ingrid lär känna den omtalade arkitekten och Lotti beställer en villa av honom, Villa Jeanneret i Paris. Den täta brevkonversation systrarna emellan synliggör Lottis funktion som byggherre med ekonomiskt och organisatoriskt ansvar, men även arkitektoniska diskussioner om Le Corbusiers ritningar. 1926 skiljer sig Ingrid Wallberg och flyttar till Paris där hon ansluter till Le Corbusiers studio på 35 Rue de Sèvres, som praktikant och assistent. Wallberg har 10 års yrkeserfarenhet med sig i bagaget och Le Corbusiers idéer om rena, ljusa och funktionella hem med öppna utomhusytor ligger helt i linje med hennes egna tankar. Dessutom finns stort behov i bostadsbristens Sverige. På R35 som studion lär hon känna Charlotte Perriand och Alfred Roth, varav den sist nämnde följer med Ingrid Wallberg tillbaka till Sverige 1928 för att grunda R&W Arkitektbyrå i Göteborg.

Återkomsten till Göteborg blir början på en ny karriär, nu som arkitekt med kopplingar till Europas främsta moderna arkitekt. Wallberg avsätter mark från Stora Gårda för byggnation av både villor och radhus, men motståndet mot nya estetiken är stor och överklagan från grannar försenar allt. Skräddare Simonsson vågar dock satsa på ny arkitektur och uppför deras första villa på Onsala-halvön 1929. Nystartade HSB anlitar också R&W för byggnation av flerfamiljshus med lägenheter om ett eller två rum samt minimikök och toalett inomhus. De nya köken visas i HSB-huset på Stockholmsutställningen 1930.

Efter utställningen återvänder Alfred Roth till barndomshemmet i Schweiz och Ingrid Wallberg driver egen byrå med hjälp av ingenjören Arne Stedt. Stor del av hennes byggnader är radhus och parhus uppförda i funktionalistisk anda. Boendeformen var sedan gammalt medelklassens, men intentionen var att höja arbetarklassens bostadsstandard och ge dem egnahemskaraktär. Mellan 1931-1965 byggde Ingrid Wallberg drygt 70 villor, radhus och parhus i funktionalistisk anda.

Samtidigt med sin arkitektoniska gärning är Ingrid Wallberg aktiv som företagare. På St: Gårda driver hon handelsträdgård medtillhörande blomsteraffär i Haga. Hon utför åtskilliga arkitektuppdrag för familjeföretaget WFAB på Slottsmöllans fabriksområde I Halmstad. Hon ingår i styrelsen från 1929 och är direktör mellan 1955 - 1965. Som huvudägare låter hon företaget expandera genom köp av ytterligare tegelbruk i Heby, men införskaffar även Kragenäs gård utanför Strömstad privat för djurhållning och odlingar.

Ingrid Wallberg skriver skönlitterära verk om barn och kvinnors situation, artiklar och föreläsningar om bostadssociala frågor och debatterar gärna aktuella frågor i dagspressen. De vittnar om en kvinna med stort mod, evig nyfikenhet och djupa fackkunskaper, men också om en unik kvinnas gärning i en tid där inget var självklart.

Utställningen är framtagen i samarbete med författaren och forskaren Anne Brügge, vars biografi om Ingrid Wallberg publiceras under 2020.

Läs hela biografin om Ingrid Wallberg - 1890-1965.

Läs mer om utställningen Ingrid Wallberg - arkitektpionjär

Här hittar du pressbilder

Utställningen är öppen 4 april – 6 september 2020.

Kontakt

Annelie Tuveros, Intendent utställningar
E-post: annelie.tuveros@hallandskonstmuseum.se
Telefon: 035-162306

Magnus Jensner, museichef
E-post: magnus.jensner@hallandskonstmuseum.se
Telefon: 035-162301