Tatueringsutställning på Fritidsbåtsmuseet i Härnösand

Under sommaren kommer Fritidsbåtsmuseet att visa en utställning om traditionella sjömans-tatueringar - ”Tro hopp och kärlek” – producerad av Sjöhistoriska museet i Stockholm.

Med den samling av tatueringsförlagor från tidigt 1900-tal i centrum som Sjöhistoriska har i sina samlingar berättar den om varför sjömän tatuerade sig och om motivens ursprung. Idag pryder sig många åter med liknande tatueringar, nu kallade ”Old School”. Men är betydelserna de samma? Vem väljer fjärilen, vem pinuppan och vem fullriggaren? Och var finns den nakne mannen? Den 19 juni öppnar utställningen Tro, hopp och kärlek på Fritidsbåtsmuseet i Gamla Tobaks, Härnösand.Utställningen visar delar ur den samling med nästan 200 tatuerings­förlagor från 1920- och 1930-talen som Sjöhistoriska museet har. De flesta har aldrig ställts ut tidigare men i Tro, hopp och kärlek visas en betydande del – nautiska stjärnor, fullriggare, exotiska djur, nakna och påklädda kvinnor, svalor, rosor, ankare och mycket mer.

– De är fantastiskt vackra, ofta enkla men rymmer stora känslor. I den hårda miljön ombord pratade man sällan om kärlek, hemlängtan eller rädsla för döden. Men den egna huden blev en sorts frizon och där fick romantiska motiv samsas med uttryck för kraft och farlighet. Flashs och tatueringar ses idag som en egen konstform och det känns väldigt kul att nu få visa gamla sjömanstatueringar i ett stort format, säger Maria Ljunggren chef för utställningsenheten på Statens maritima museer.

För hundra år sedan var det ingen självklarhet bland gemene man att tatuera sig. För sjömännen var det en identitet som stacks in i skinnet men det blev också en klassmarkör. Utställningen berättar om varför sjömän tatuerade sig och om historierna och influenserna bakom motiven och deras utveckling. ”Förlagorna är det centrala men vi vill vidga resonemanget. De klassiska sjömanstatueringarna har fått nytt liv eftersom många av de som tatuerar sig idag väljer Old School-motiv. Hur valde sjömännen sina motiv på 20-talet och vad lägger man för mening i samma motiv idag – vem vill pryda sin kropp med ett ankare, en ros eller en svala?” säger Johan Gustafsson, utställningsproducent på Sjöhistoriska museet.
Genom intervjuer och samarbete med forskare, tatuerare och tatuerade ger utställningen aktuella perspektiv på museets samling. Ett par av de som varit engagerade i arbetet är Simon Ekström, docent i etnologi och lektor i maritim etnologi på Stockholms universitet och Doc Forest, en av Sveriges mest erfarna tatuerare. De både dekorativa och kommunikativa tatueringarna har fått fungera som ingång till olika tidsbundna ideal till exempel när det gäller kön och sexualitet. 

”Vi vill visa hur sjömanstatueringarna hänger samman med föreställningar om manlighet och kvinnlighet, säger Johan Gustafsson. Många sjömän har genom åren tatuerat in både nakna och påklädda kvinnor. Kvinnor idag förstärker sin kvinnlighet genom att tatuera sig med kvinnor. Varför finns det nästan inga avbildade män bland tatueringsförlagorna? Och ingen utan kläder? Vi diskuterar också hur tatueringar kan särskilja olika manligheter från varandra. Långt in på 1950-talet var det till exempel mycket vanligare med tatueringar bland manskap än bland befäl, så ser det inte ut idag”.

”Att Fritidsbåtsmuseet får möjligheten att visa denna utställning är oerhört roligt och dessutom ligger ju de sk ”Old School-tatueringarna” helt rät i tiden sett till rådande estetik och val av de tatueringar många idag väljer att ha. Inramningen med båtarna skapar en bra atmosfär och miljö för detta. Vi är övertygade om att denna utställning lockar så väl en bred som nyfiken målgrupp, säger Robert Axner, ansvarig projektledare för Fritidsbåtsmuseet”.Utställningen och Fritidsbåtsmuseet är öppet dagligen mellan den 19 juni till 9 aug kl. 11.00-17.00

KontaktpersonerRobert Axner, Ansvarig PL för Fritidsbåtsmuseet

Mail: robert.axner@vnmuseum.se

Mobil: 070-698 43 15

Pressbilder finns i vårt mediearkiv på Mynewsdesk