Debattartikel från Lärarförbundet

När nuvarande avtal slöts 2000 utlovades en löneutveckling som skulle ge lärarkåren mer än andra kommunanställda. Syfte var att höja skolans kvalitet och förbättra lärarnas villkor. Lönerna skulle sättas individuellt och nära verksamheten. Nu är det dags för en ny avtalsrörelse. Den innebär en stor utmaning för både arbetsgivarna och lärarna. Ska skolan fortsätta utvecklas, så att de högt ställda målen nås och alla elever ges chansen att lyckas? Ska läraryrket göras attraktivt, så att studenterna lockas ? samtidigt som de redan yrkesverksamma känner sig uppskattade? Bollen ligger hos arbetsgivarna, kommunerna. De kan välja. Våra utvärderingar av nuvarande avtal visar att många förbättrar arbetsvillkor och höjer lönerna. Men minst lika många gör det inte. På många håll bestäms lönerna långt över lärarnas huvuden, långt från verksamheten. Lärarförbundet har låtit Demoskop genomföra en omfattande enkät med frågor om lön och lönesättning. Över 1900 lärare har sagt sin mening. Vissa av frågorna är också desamma som i en undersökning 1999. Undersökningen visar på ett stort missnöje med lönerna. Särskilt stort är missnöjet när det gäller löneläget jämfört med övriga arbetsmarknaden, där tre av fyra är mycket missnöjda. När det gäller själva synen på lönesättningen har det skett en radikal förändring. Majoriteten vill ha individuell lön, satt i ett lönesamtal med närmaste chef. Hela 60 procent vill att lönen ska sättas så, jämfört med bara 36 för fem år sedan. Särskilt stark är trenden bland lärare under 40 år men även i gruppen över 51 år vill varannan ha lönen satt i ett individuellt lönesamtal. Förändringen visar att man anser det riktigt att koppla lönen till verksamheten. Det innebär en utmaning för kommunerna, som har chansen att genom en genomtänkt lönepolitik åstadkomma utveckling av skolan. Lärarna vill utveckla skolan och de vill att lönesättningen ska användas som ett verktyg för det. Det som lärarna vill ska väga tyngst är ansvarstagande, att barn, elever och föräldrar blir väl bemötta, initiativtagande, resultat av arbetet och formell utbildning. Faktorer som ålder, efterfrågan på lärare och anställningstid ska vara mindre viktiga. Hur stämmer då önskemålen med vad som sker? Tyvärr anser lärarna att samtliga av de viktiga faktorerna som nämnts inte väger tillräckligt tungt vid lönesättningen. Särskilt gäller detta bemötandet av barn, elever och föräldrar. Faktorer som anses ha för stor betydelse är marknadskrafterna och ålder. Åtta av tio privatanställda har själva gjort upp om sina löner ? men bara en av tre offentliganställda. Sammantaget har alltså färre än fyra av tio lärare fått lönen satt på det viset vid den senaste lönesättningen, trots att sex av tio vill det. Här måste de offentliga arbetsgivarna och vi sträva efter att lönesättningen sker ute i verksamheten med utvecklings- och lönesamtal mellan chef och medarbetare. Individuella löner kan inte sättas på kommunkontoret. En förutsättning för individuell lönesättning är att befogenheter ges till cheferna. En central fråga när det gäller lönesättning för lärare är lön i förhållande till resultat. Undersökningen visar att fler lärare tycker att resultatet har betydelse för lönen. Bara var fjärde lärare anser nu att det inte finns någon koppling mellan resultat och lön, jämfört med 40 procent 1999. Vill då lärarna att resultat ska påverka lönen? Ja, lärarna anser att bra lärare ska ha bra betalt. Över hälften vill att stora skillnader i prestation ska ge stora löneskillnader. Men, de flesta anser att det är svårt att bedöma resultat. Bara 18 procent anser att möjligheterna till det är goda. Detta är ett problem som lärare och arbetsgivare måste lösa. Ett första steg skulle vara att ändra ledningsorganisationen så att skolledarna har en rimlig chans att sätta rättvisa löner. Undersökningen visar alltså att våra medlemmar är positiva till individuell lönesättning, men kritiska till hur arbetsgivarna hanterar den. Kommunerna måste se till att lönebildningen fungerar. Förutsättningarna finns, det visar undersökningen. Men lärarna måste känna förtroende för att de får en rättvis lön i förhållande till sin kompetens och arbetsinsats. Använd lönesättningen för att utveckla skolan! Se till att lönesystemet fungerar som det är tänkt ? det gynnar kvaliteten och resultaten. De största vinnarna blir inte kommuner och lärare utan eleverna. Eva-Lis Preisz Ordförande Lärarförbundet Läs mer på Lärarförbundets hemsida http://www.lararforbundet.se