Lärare tystas

Lärarnas Riksförbund presenterar idag tillsammans med UR:s Skolfront en undersökning. Den visar att en mycket stor andel av lärarna inte känner sig trygga med att vända sig till media för att påtala brister i skolan.

Undersökningen "Tystade lärare" som redovisas i sin helhet i kvällens Skolfront i SVT2, visar bland annat att över hälften av lärarna i den kommunala skolan inte skulle våga uttala sig offentligt i media om de var missnöjda med sin arbetsgivare/skola.

Vidare framkommer att var femte lärare i friskolor är rädd att få sparken om man går till media. Detta är siffror som oroar. I slutänden är det elevens trygghet och rättigheter som drabbas.

- Att lärarnas möjlighet att vända sig till media för att påtala allvarliga brister i skolan begränsas på detta vis är oacceptabelt. Det är fullständigt ohållbart att lärare, som själva ska undervisa om demokratins förutsättningar och yttrandefrihetens grunder, upplever en så repressiv miljö på sin arbetsplats, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Över hälften tror de drabbas negativt
Lärarnas Riksförbunds undersökning, där 940 lärare i både friskolor och kommunala skolor har svarat på en enkät, visar att över hälften av lärarna inte skulle våga vända sig till media.

En stor majoritet, 70 procent, av lärarna i friskolan skulle inte våga ventilera kritik offentligt. För den kommunala skolan är motsvarande siffra också förvånande höga 53 procent, trots det grundlagsfästa meddelarskyddet. Anledningen till dessa negativa siffror är rädsla för repressalier från arbetsgivaren.

Över hälften av lärarna tror att kritik i media kan leda till sämre löneutveckling. 18 procent av lärarna i friskolorna är dessutom oroliga för sina jobb. Nästan var femte lärare i friskolorna fruktar alltså för att få sparken om man skulle vända sig till lokaltidningen och påpeka något som har med den egna arbetsgivaren att göra.

- Det är allvarligt att så många i den kommunal skolan är oroliga för repressalier, säger Metta Fjelkner.

- Då skolan genom politiska beslut tagit formen av en konkurrensutsatt marknad med både friskolor och kommunala skolor, är det angeläget att lyfta upp denna fråga, säger Metta Fjelkner.

Olika regler i kommunal och fristående skola
Lagstiftningen för lärarna ser olika ut beroende på arbetsgivare. Lärare som är anställda vid en kommunal skola har grundlagsskydd via den så kallade meddelarfriheten när det gäller att påtala brister och missförhållanden till media. Detta saknar lärare i friskolorna, såvida friskolan inte på frivillig väg skrivit in denna möjlighet i kollektivavtalet.

Lärare har ett demokratiskt uppdrag gentemot eleverna och samhället, något lagstiftningen på skolområdet måste bejaka.

- De flesta friskolor drivs idag som aktiebolag, vilket gör att lagstiftningen tvingar lärare att vara lojala med sina arbetsgivare som på vilket varuproducerande bolag som helst. Ingen hänsyn tas till att man i skolan bedriver en helt annan typ verksamhet, där den anställde, i det här fallet läraren, faktiskt har till uppgift att sätta elevens bästa främst.

Lagstiftning måste ses över i samband med nya skollagen
Inom sjukvården har man löst lojalitetskonflikten för personalen mellan patient och arbetsgivare på ett sätt där sjukvårdspersonal kan anmäla missförhållanden av olika art till Socialstyrelsen och ansvarsnämnd. På skolområdet har lagstiftningen överhuvudtaget inte hängt med utvecklingen. Regeringen verkar dessutom inte vilja ta tag i problematiken.

Den utredning som har till uppdrag att komma med förslag till hur villkoren mellan friskolor och kommunala skolor ska bli mer lika har inte fått i uppgift att titta på den viktiga frågan om lärares meddelarfrihet.

- Därför måste regeringen skyndsamt se över lagstiftningen på området, både för lärarnas och för elevernas skull. Detta arbete måste tas med när en ny skollag ska presenteras nästa år. Det måste också bli skolinspektionens uppdrag att vaka över att även denna aspekt uppfylls av samtliga huvudmän på skolområdet.

Lärarnas demokratiska uppdrag undermineras
Lärares yttrandefrihet måste efterlevas enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Lärare i kommunala såväl som fristående skolor ska lära sina elever att våga stå upp för demokratiska fri och rättigheter. Då måste de själva vara trovärdiga och inte utsättas för efterräkningar från skolans ledning.

- Lärare har ett tydligt demokratiuppdrag. Det är då viktigt att man är trovärdig när man uppmuntrar eleverna i sådana här sammanhang. Jag som lärare måste vara ett föredöme för eleverna så att de ser att jag vågar skriva artiklar eller uppvakta politiker. Lärares unika ställning, som de som skall lära elever hur systemet fungerar, får aldrig undermineras av att lärare är rädda för repressalier på grund av sitt agerande, avslutar Metta Fjelkner.

För kommentarer: Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För information: Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00
Lärarnas Riksförbund är det enda fackförbund i Sverige som enbart organiserar behöriga lärare inom grund- och gymnasieskola, vuxenutbildning och högskola, samt studie- och yrkesvägledare. Med ca 80 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco.