Lär din baby läsa

Bäbisar som läser?

När de flesta läser detta blir de skeptiska. Men det är inte bara sant utan det är även lätt att lära en bäbis att läsa. Lättare än om du väntar tills ditt barn är fem eller sex år. Men det viktigaste är att din bäbis kommer att tycka att det här är jätteroligt! Gör en sökning på www.youtube.com och sök på ”baby reading” och du kommer se många barn under två år som läser enligt denna metod.

Det är idag fortfarande lite tabu runt ämnet tidig läsning. Många förstår inte riktigt konceptet. Andra känner sig obekväma eftersom det inte tillhör det vanliga. En del föräldrar kan känna att de missade det här tillfället när det gällde deras egna barn och är då kritiska till vad andras barn kan. Lärare vet inte riktigt vad de ska göra med barnet som redan kan läsa och tycker kanske inte om att ändra på sitt redan inarbetade sätt att undervisa. Det finns också föräldrar som inte vill att barnet ska vara ”annorlunda” eller få det tråkigt när det börjar skolan.

Ordbildsmetoden eller helordsmetoden

Den metoden vi pratar om här brukar bl.a. kallas för ordbildsmetoden eller helordsmetoden och innebär att man snabbt visar ett kort med ett ord på för barnet. Detta är en mycket effektiv metod eftersom information som presenteras snabbt tas upp av den högra hjärnhalvan, vilket gör att barnet lär sig läsa eller memorera ordet omedvetet och lätt.

Denna metod att använda kort med ett ord på utarbetades av Glenn Doman. Han grundade 1955 ”the Institutes for the Achievement of Human Potential” och publicerade 1964 sin bok ”How to teach your baby to read”. Doman som är pionjär när det gäller forskning om hjärnans utveckling hos barn, tror att människan inte ens kommer i närheten av sin potentiella intelligens, eftersom hon inte utsätts för tillräcklig eller rätt stimuli redan vid mycket tidig ålder. Han säger bl.a. att ”Varje barn som föds har större potentiell intelligens än vad Leonardo da Vinci använde under hela sin livstid”.

Doman säger att undervisningen bör börja under det första året av ett barns liv, eftersom det är då som hjärnan utvecklas som mest. Ju mer den används, ju mer utvecklas den. Innan 5 års ålder kan ett barn väldigt lätt absorbera stor mängd information. Om barnet är yngre än fyra år är det lättare och mer effektivt och före tre års ålder ännu lättare och effektivare. Före två års ålder är det lättast och mest effektivt.

Doman poängterar också precis som alla andra förespråkare för denna metod att det måste vara roligt. Det måste vara på barnets villkor och det måste vara en lek. Att lära sig detta är för barnen en lek. Domans dotter, Janet Doman som tagit över efter sin far nämner att denna teknik är så effektiv eftersom det är föräldrarna eller någon annan närstående som lär barnet. Det är en lek i en mycket trygg miljö.

Denna metod med ordkort kan man börja med så tidigt som vid 3 månaders ålder eller när barnet kan fästa blicken. Man väljer ord som är intressanta för barnet och som barnet förstår. Vid 3 månaders ålder kan man välja ord som mamma, pappa, kroppsdelar och annat som finns runt barnet. Det är viktigt att det ska sägas högt, klart och repeteras. Precis som när barnet lär sig prata måste ordet repeteras många gånger. Enligt Janet Doman ska kortet visas i mindre än en sekund. En del förespråkare för denna metod menar att små barn under 1 år endast ska ha ett kort åt gången. Janet Doman föreslår att använda 5 kort åt gången och snabbt visa dem om och om igen samtidigt som du säger ordet klart och tydligt till ditt barn. Samtidigt som du säger ordet och håller upp det måste du också peka på ordet från vänster till höger. Detta för att barnet ska förstå att ordet läses från vänster till höger. Janet Doman säger också att det är mycket viktigt att byta ordningen och blanda korten varje gång. När du har gjort detta vid ca 15 tillfällen, byter du ut ett av korten för att undvika att tråka ut barnet. Om barnet inte kommer ihåg alla ord så gör det ingenting. Enligt Janet Doman är det ju bättre att ett barn kommer ihåg 50 % av 2,000 ord än 100 % av 20 ord.

När barnet kan många ord sätter man ihop orden och bildar 2-ordsfraser. Man går sedan vidare till 3-, 4- och 5-ordsfraser till dess att man har hela meningar. Det måste alltid vara roligt för barnet. Vill barnet inte leka med orden, sluta genast.

I Sverige

Det har debatterats mycket kring denna metod. En av förespråkarna för denna metod är vår egna svenska barnspråksprofessor Ragnhild Söderbergh som efter dess att Glenn Domans bok kom ut på 60-talet har forskat kring denna metod. Söderbergh som var barnspråksprofessor vid Lunds universitet fram till sin pension vid slutet av 90-talet, spred den här kunskapen i Sverige och introducerade den till flera förskolor, bl.a. Öjaby  daghem i Växjö, där de jobbat med den här metoden sedan 1988.  Söderbergh upptäckte också att denna metod för att lära barn läsa inte var helt ny. Det hade skett tidigare. Redan år 1800 kom en liten skrift som hette ”Julklapp eller lättaste sättet att lära barn läsa” av kyrkoherden och reformpedagogen Israel Gustaf Wännman. Han skrev under pseudonymen Cadmus och bifogade i sin skrift ordkort. Hans skrift trycktes i en andra upplaga 1819 men föll sedan i glömska, troligen p.g.a. den allmänna skolans införande. Söderbergh anser också att tidig läsning minskar risken att utveckla skriv- och lässvårigheter.(Läs mer om dyslexi nedan).

Varför ska man lära bäbisar att läsa?

Frågan om när man ska lära barn läsa har diskuterats och debatterats mycket. Allt fler föräldrar och även en del förskolor lär idag barnen läsa redan i förskoleåldern. I debatterna tycker en del att det är för tidigt att lära barn läsa innan de börjar skolan. De som är för helordsmetoden säger dock att det är för sent att vänta tills skolåldern. Det är svårare för barnet att lära sig läsa efter 6 års ålder. Under det första året har ditt barn fler hjärnceller än det någonsin kommer att ha. Nästan 50 % av dessa hjärnceller kommer att försvinna under de första åren. Vid 2 års ålder har hjärnan redan 75 % av sin vuxnas vikt och vid 3 års ålder 90 %. Hjärnans celler fungerar precis som kroppens muskler, om du inte använder dem, förlorar du dem.

Under det första året i livet, och speciellt under de första tre åren, finns det några kritiska perioder för olika sorters intelligenser. När dessa fönster har stängts är det mycket svårare att lära sig.

90 %. Hjärnans celler fungerar precis som kroppens muskler, om du inte använder dem, förlorar du dem.

Under det första året i livet, och speciellt under de första tre åren, finns det några kritiska perioder för olika sorters intelligenser. När dessa fönster har stängts är det mycket svårare att lära sig.

En man som förespråkade tidigt lärande p.g.a. sättet hjärnan utvecklas på var Makoto Shichida från Japan.  Hans metod har använts i Japan, Malaysia och Singapore och går ut på att stimulera barnets tidiga utveckling av hjärnan mellan 3 månader och 6 års ålder. Metoden har använts i Japan i 25 år och forskning har bedrivits i 40 år. Shichida metoden fokuserar sig på den högra hjärnhalvan som utvecklas innan den vänstra hjärnhalvan, och som dominerar tom 3,5 års ålder. Hans metod innebär bl.a. visuell stimulering genom repetition och fungerar bäst mellan 0-3 års ålder eftersom den högra hjärnhalvan gör att barnet lär sig omedvetet och kan ta emot mycket information snabbt. Målet är inte att fylla barnen med kunskap, utan att lära barnen att effektivt använda hela sin hjärna och öka deras förmåga och kreativitet.

Ytterligare en känd spädbarnsforskare som jobbar med helordsmetoden är Robert Titzer ifrån USA. Redan 1997 tryckte han ordkort som blivit mycket populära i USA. Enligt Titzer är bästa tiden att lära sig läsa, samma tid som det är att lära sig att prata. Han säger att möjligheten minskar efter 4 års ålder. Titzers metod med ordkort innebär att använda så många sinnen som möjligt för barnet. Man visar ordet ”fot” samtidigt som man säger ”fot” och pekar på det från vänster till höger. Dr Titzer säger även att man också ska peka på en bild av en fot eller ta i barnets fot. Barnet får då se, höra, och känna ordet. Eftersom barnet lär sig genom sina sinnen vill han använda så många som möjligt. Det är inte bara lättare att lära barnet på detta sätt, det är också mycket roligare för barnet. Ordet ”banan” kan man gärna visa samtidigt som barnet äter banan och ordet ”hoppa” kan man gärna visa samtidigt som man hoppar eller låter barnet hoppa. Orden kan även sjungas, som orden ”huvud”, ”axlar”, ”knä” och ”tå” i sången.

Titzer säger också att när barnet lärt sig tillräckligt många ord knäcker barnet koden till läsning och kan även läsa ord som det aldrig har sett förut.

Till de som är kritiska till att lära barn tidigt p.g.a. risken att barnen ska tycka det är tråkigt svarar Titzer att det är kritikernas egna minnen om hur tråkigt det var för dem att lära sig läsa i skolan som kommer fram. Barnen tycker oftast inte detta är tråkigt, utan vill leka mer och mer. Om man ser att man förlorar barnets uppmärksamhet säger Titzer precis som de andra att man ska sluta omedelbart.

Att små kan läsa idag ses ofta som ett undantag. Många tror att i framtiden kommer det istället vara det ”normala”. Forskaren Timothy Kailing säger att vi idag lätt accepterar att en 1-åring kan prata och gå, men däremot inte läsa. Prata och gå har barn gjort i hundratals generationer så vi tar idag det för givet, medan läsningen för den ”normala” människan endast pågått i ett par hundra år. Dessförinnan var läsning något som bara en liten procent av befolkningen praktiserade.

Vad händer sen?

Kritiker menar att resultaten av tidig läsning bara är kortlivad. De barn som sedan lär sig läsa kommer ikapp. Många intressanta och viktiga studier visar dock annat. De barn som lär sig läsa har ett försprång i ca 7-8 år. Studier visade också att ett barns IQ inte spelade någon roll ifall barnet kunde lära sig läsa tidigt eller inte. Inte spelade klasskillnader in heller.

Även om barnen som lär sig läsa tidigt hamnar på samma nivå som de barn som lär sig läsa senare, har dessa lärt sig läsa under lek och med nöje, medan det oftare varit tuffare för de som först lärt sig läsa i skolåldern.

Dyslexi

En intressant studie från Yale universitet från 2003 visade intressanta resultat. Forskning har tidigare visat att genetiska faktorer kan spela in när det gäller dyslexi. Forskare, bland dem Kailing, visade att en viss typ av dyslexi kan ske p.g.a. barnet lär sig läsa för sent. Forskarna kunde visa att olika typer av dyslexi hade olika orsaker. Det mest intressanta i studien var att den svåraste formen av dyslexi, som inte försvinner med åldern, beror på faktorer i miljön och inte genetiska. I de fallen där dyslexin försvunnit i vuxen ålder såg man att barnen hade haft svårigheter tidigare men att hjärnan sedan hade kompenserat för denna splittring i det neurala systemet genom att hitta alternativa förbindelser. De neurala systemen var intakta men felkopplade. Det fanns ingenting som visade på att dessa skulle få skriv- och lässvårigheter utan deras hjärnor hade inte fått de ”erfarenheter” som krävdes för en lyckad läsförståelse. Det visade sig också att dessa vuxna inte hade börjat läsa tidigt som barn. Denna studie visar att den svåra typen av dyslexi kan förebyggas genom tidiga läsinstruktioner.

Idag vet man att alla barn med ett genomsnittligt IQ kan lära sig läsa innan de börjar skolan. Man vet också att om man misslyckas med att stimulera de neurala systemen i tid kan det leda till problem som håller i sig även i vuxen ålder. Om vi tittar på Sverige och andra länder så ser vi att läsningen idag introduceras allt tidigare nu än vad den gjorde för 50 år sedan.

Kritik mot helordsmetoden

Några forskare menar att denna teknik med helordsläsning istället kan öka risken för dyslexi om man inte lär barnen ljudning också. Barn som bara ser orden och inte lär sig hur de låter och inte vet om orden ska läsas från vänster till höger eller höger till vänster kan utveckla problem och blanda ihop bokstäver enligt vissa forskare. Det är därför man pekar på ordet från vänster till höger för att visa barnet att det är så man läser ordet. Genom helordsmetoden lär sig de flesta barn automatiskt att ljuda. De lär sig hur bokstaven b låter. De barn som inte lär sig det måste lära sig alfabetet och de individuella bokstäverna. Detta kan man börja lära barn vid ca 2 års ålder.

Helordsmetoden och ljudningsmetoden har tyvärr ställts mot varandra. Helordsmetoden är inte tänkt att ersätta ljudning utan det är en metod som är så effektiv och som barnen kan lära sig innan de kan lära sig att ljuda. Om barnet inte lär sig att ljuda själv när de lärt sig läsa, får man leka med barnet och alfabetet där man kan blanda bokstäver och tala om för barnet hur bokstäverna låter.

Helordsmetoden är en lek där barnet bestämmer hur länge det vill leka. Den ska varken ersätta ljudning eller högläsningen som är mycket viktiga för barnet.