Du kan inte inte kommunicera!

Även ifall vi, av rädsla för att bli utstött eller annat, väljer att låta bli att säga vår mening så ska vi inte vilseledas till att tro att vi därmed inte kommunicerar överhuvudtaget. Genom att inte säga någonting så säger man lika mycket som genom att faktiskt säga något. Ifall du som ledare tycker att det är viktigt att de anställda passar tider, men då folk kommer för sent inte tydligt säger vad du tycker om detta beteende, så blir konsekvensen att folk tror att du inte tycker att det är så viktigt. Ifall du vid något tidigare tillfälle också har sagt att du tycker att det är viktigt att passa tider och sedan inte säger något vid upprepade förseningar så skickar du dessutom signaler om att du är endera konflikträdd eller oärlig. Folk kan inte läsa varandras tankar. Det som du inte säger kommer andra människor inte att förstå, så enkelt är det. Även om det kanske vore snabbt, smidigt och bekvämt med telepatisk förmåga så har då åtminstone inte jag lärt mig hur man utvecklar en sådan, och än mindre hur man lär ut den till andra. Därför så är det oerhört viktigt att man som ledare inser att vad man än gör, och vad man än säger eller inte säger, så kommunicerar man. Att hålla inne med sina åsikter och värderingar är också ett sätt att kommunicera som riskerar att tolkas som att man inte har dessa åsikter eller värderingar. Det vill säga, försöket till icke-kommunikation leder till att människor kan luras att tro att man har mer eller mindre helt motsatta värderingar än vad man egentligen har. Vem kan i förlängningen ha förtroende för en sådan ledare?

Stefan Söderfjäll, Fil. Dr (ur boken "Ledarskapets 5 utmaningar")