Blogginlägg -

En gång är alla gånger - om övergeneraliseringar

Vi människor har en tendens att dra generella slutsatser utifrån enstaka erfarenheter, såsom exempelvis ”Jag har redan provat, det går inte”, ”Muslimer är si eller så….”, ”Kvinnor kan inte jobba i grupp”, eller ”Det går inte att prata med den individen, jag har redan försökt”. Generalisering fyller i grunden en viktig funktion eftersom detta hjälper oss att dra nödvändiga slutsatser i situationer där vi inte känner till alla fakta. Genom att då söka i minnet efter hur man agerat vid tidigare tillfällen i liknande situationer så kan man ta kontroll på situationen och hitta ett lämpligt beteende. Dilemmat blir när generaliseringen går till överdrift så att vi helt stänger dörren till möjligheten att denna situation skulle kunna vara annorlunda än tidigare situationer. Då kan övergeneralisering utgöra en synnerligen effektiv ögonbindel som hindrar alla möjligheter till utveckling och nytänkande. Kreativitet och nytänkande är egenskaper som är nödvändiga att släppa lös för att en verksamhet ska kunna hänga med i utvecklingen men som överdriven generalisering bromsar och förhindrar.

En ledare bör utmana både sin egen och andras tendenser till synbar övergeneralisering genom att ifrågasätta alla bevis man har till sina generella slutsatser. Ett resonemang som utmanar tänkbara övergeneraliseringar skulle kunna gå i linje med: ”Okej, det här har inte fungerat tidigare. Innebär det att det aldrig någonsin kommer att fungera? Har jag varit med om något tidigare i mitt liv som inte har fungerat, men som med övning och nya strategier har visat sig fungera? Hur kan jag vara säker på att detta inte är en sådan sak som med tiden skulle börja fungera? Har vi verkligen försökt så gott vi kan och med alla tänkbara metoder eller kan det finnas något ytterligare sätt vi skulle kunna prova på?” Detta är frågor som man inte bara bör ställa till sig själv utan även diskutera i grupp då olika möjligheter ska utvärderas och beslut ska fattas. Om man verkligen utmanar tänkbara övergeneraliseringar och ändå kommer fram till att tidigare erfarenheter verkligen är giltiga så vet man åtminstone det och behöver inte ägna mer tid åt just denna fråga.

Stefan Söderfjäll

Ämnen

  • Företagande

Kategorier

  • ledarskapets 5 utmaningar
  • övergeneralisering
  • transformerande ledarskap

Regioner

  • Stockholm

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Det fundamentala attributionsfelet.

    En av de vanligaste tankevurporna som vi människor gör kallas för det fundamentala attributionsfelet vilket kortfattat innebär att tenderar att överskatta betydelsen av inre faktorer och underskatta yttre faktorer vid förståelse och förklaring av mänskligt beteende.

  • Om självrättfärdigande och bevarande av en positiv självuppfattning

    Det finns olika typer av rättfärdiganden en individ kan använda sig av. Ett rättfärdigande är att söka en yttre förklaring till ens tillkortakommande, såsom att exempelvis skylla på dåligt stöd, bristande tid och resurser, för mycket annat att göra etc. Ett annat är att helt enkelt förändra attityden till prestationen och intala sig att det inte är så viktigt att prestera bra.

  • Att leva medan tiden går - om förändringens nödvändighet och svårighet.

    Vi skådar i dag en förändringstakt i arbetslivets villkor som vi aldrig sett förut, då tillvaron var mer stabil. Teknologisk utveckling, rörlighet mellan landsgränser, skolreformer, arbetsrelaterad ohälsa, miljöhot, världshändelser etc. bidrar till att tillvaron på våra arbetsplatser ser annorlunda ut och ställer andra krav idag än tidigare.

  • Svart-vitt tänkande

    En tankevurpa som som degklumpen innanför våra pannben titt som tätt producerar är den som kallas för svart-vitt tänkande. Detta sätt att tänka grundas i människans sträven efter att ha en stabil, tydlig och konsekvent uppfattning av tillvaron och därmed ibland kan tänka överdrivet mycket i termer av antingen eller och allt eller inget.

  • En gång är ingen gång....eller?

    Var går egentligen tidsgränsen för att en arbetsinsats skall betraktas som meningsfull. Är det exempelvis någon mening att arbeta i en minut med något ifall man har just en minut till förfogande?

  • Man behöver inte ha tagit självmord för att kunna hjälpa den självmordsbenägne

    För den som vill utvecklas som ledare så finns mycket kunskap att inhämta från andra områden än just ens egen verksamhet. Utan ett kontinuerligt inflöde av influenser utifrån så löper varje verksamhet risken att fastna i ett alltför okritiskt förhållningssätt där misstag, brister och tillkortakommanden i den egna verksamheten möts av slutna ögon och döva öron.

  • "Jag har inte tid unge man, jag har inte tid"

    Hörde en gång en historia berättas om en ung man som tar en promenad genom en skog. När han vandrat en stund så möter han en äldre man som är fullt sysselsatt med att försöka såga ned ett jättelikt träd med en rostig såg. Den yngre mannen står kvar en stund och betraktar hur den äldre i sitt anletes svett stånkar, frustar och sliter, till synes utan att komma någon vart. Den yngre promenerar efter