Why (most) business books sucks

Ingenting föder framgång som framgång – och få böcker lyckas lika bra som de som handlar om dessa framgångar. Varför är det egentligen så? Kanske är det för att vi alla vill hitta det där snabba receptet och genom att följa detta också nå genvägen till framgång snabbare? Eller kanske är det för att historier om företag eller ledare är så fängslande i sig att läsa eller höra talas om? Sedan 1982, när boken "In Search of Excellence" publicerades av McKinsey-konsulterna Tom Peters and Robert Waterman, har ”business-success” böckerna vuxit från att vara en liten genre inom affärslitteraturen till att bli internationella storsäljare. Författarna uppnår ofta stjärnstatus och åker jorden runt och konsultar eller pratar för företag eller chefer.

Nuförtiden blir vi fullkomligt översköljda av nya artiklar och böcker som alla vill ge oss historier och beskrivningar av framgångsrika företag eller företagsledare. En bakomliggande tanke är såklart att vi sedan skall göra likadant i vår egen organisation eller i vårt eget ledarskap, förutsatt att vi vill åstadkomma samma resultat som dessa förebilder som dessutom är de bästa inom sina respektive branscher. Det fenomenet kallas för benchmarking och de flesta av våra företag idag gör detta i någon form. Inom vetenskapen kan fenomenet bland annat förstås genom en teoribildning som heter institutionell teori. Institutionell teori belyser varför våra organisationer och företag inte alltid fattar sina beslut på en rationell grund. Den sätter fokus på hur organisationer och företag istället styrs av hur omgivningen ser ut, hur de andra företagen inom samma bransch agerar samt av tillfälliga trender snarare än av rationalitet.  Genom att kopiera och efterlikna de bästa i branschen skapas en känsla av att

“Om vi gör som alla andra gör så gör vi åtminstone inte fel”.

Så vad är då problemet? Är det då inte bra att vi har förebilder inom såväl ledarskap som organisationer? Är det inte bra att dessa framgångsrika företag står som mall?
Jag vill tydligt påpeka att det självklart finns det en hel del lärdomar vi kan dra genom att se på andra företag eller ledare och som vi sedan strävar efter att omsätta i vår egen praktik. Jag uppskattar själv att läsa biografier från kända ledare och företag. Just nu läser jag Steve Jobs biografi.

Jag börjar dock ifrågasätta merparten av de business-success böcker som skrivs då de tydligt ger allmängiltiga råd utifrån hur ett företag eller en ledare tidigare agerat. Budskapet blir då: “Om du gör si kommer utfallet att bli så”. Många av dessa böcker skrivs också ofta under förespegling att själv vara en (eller bestå av) vetenskapliga studier, något som vid en närmare granskning är svårt att vidimera. Om inte den vetenskapliga vinkeln används så tar författarna till ett ännu starkare grepp, nämligen att använda sig av kända ledare eller företag som exempel samt bevisföring på att den beskrivna metoden verkligen fungerar. Detta kallas för Halo-effekten och är ett fenomen som innebär att vi bedömer en person eller ett företag utifrån en enstaka egenskap. Sedan tillskriver vi ett antal positiva egenskaper eller förmågor till den personen eller företaget. Detta gör vi omedvetet och utan att reflektera. Apple och Steve Jobs är exempel på ett företag där jag som Apple-frälst gillar redan före produkten ifråga kommit ut på marknaden.

Idag kopierar vi ofta helt oreflekterat metoder eller ledarskapet från de framgångssagorna som beskrivs i litteraturen, utan att fundera över syftet med att vi gör det och vad som kommer att krävas för att det skall fungera i vårt eget sammanhang. Det vetenskapliga stödet för dessa mirakelkurer står dock i stort sett aldrig i proportion till bruket av densamma. Det innebär att det således är andra faktorer än akademisk evidens och fakta som gör att metoderna och ledarskapet gång på gång kopieras.

Jag anser att en anledning är bevisföring via historier och business-success litteratur. Fakta har nämligen inte lika starkt evidensvärde för de flesta av oss som en bra historia. Anledningen till att jag anser att de flesta business-success böckerna är av dålig kvalitet är flera. Dels handlar det om att berättelser ofta trumfar fakta för en läsare eller åhörare. Vi blir också mindre kritiska när vi lyssnar på, eller läser en historia jämfört med att presenteras för akademiskt ”torr” fakta. De berättelser och historier som beskrivs i business litteraturen är dock nästan alltid just samma berättelser gång efter gång. Visste du att IBM, GE, Wal-Mart, Dell och Southwest Airlines är refererade i 1,304 av de senaste 2,000 artiklarna i tidsskriften Harvard Business Review?

I sin bok ”The Breakthrough Company”, skriver Keith McFarland, “Verkar det rimligt att endast 5 företag står för 50% av den kunskap som är skapad de senaste 80 åren”? Personligen tycker jag att det blir tröttsamt att läsa samma exempel från “verkligheten” gång efter gång, ett fenomen som också finns i business-success böckerna.

Även när det gäller framgångsrika ledare så är det samma individer som dyker upp i bok efter bok. Det är oftast Steve Jobs, Bill Gates, Richard Branson, Jack Welch, Larry Paige eller någon annan av de stora företagens ledare som porträtteras och används som exempel på hur du skall vara som ledare. Problemet är bara att dessa stora företag utgör ca 3–4 procent av alla företag i världen. 97 procent av våra företag klassas som små och medelstora, och majoriteten av alla företag är familjeföretag. Ändå är det dessa 3 procent som skall vara en mall för dig i ditt ledarskap eller för ditt företag. Låt mig därför nu på en gång slå fast att “bara för att det fungerar för Google, betyder det inte att det kommer att fungera för dig”. Det kan i och för sig fungera men det finns ingen säkerhet att det gör det, då dessa historier också nästan alltid används i efterhand för att förklara effekter som redan skett. Det vill säga att författare använder företag eller kända ledare som exempel för att bevisa sin egen tes. Detta kallas inom forskningen för att fastställa falska kausala samband; de är efterhandskonstruktioner. Inom business-success litteraturen är detta en mycket vanlig företeelse.

Det skulle kunna vara så att företaget eller ledaren är så framgångsrik som de är, trots att den genomfört den metod som författaren vill föra fram. Dessa böcker försöker att imponera på dig med stora mängder data som de samlar in, men mycket av uppgifterna är inte giltiga data från ett vetenskapligt perspektiv. Ofta används dramatiska berättelser i flera led. Historierna är hämtade från andra böcker eller andras publicerade material i flera led. Efter ett tag blir historierna till så kallade urbana myter och vandringssägner som lever vidare och förstärks bara genom att berättas gång på gång.

En anledning till att detta kan ske beror på att historier är mycket starka och kraftfulla i att förmedla trovärdiga budskap. Historier har alltid varit en viktig del av vårt samhälle och det är via dem som vi fört vidare traditioner, legender, myter och symboler. En annan anledning till att historier är så kraftfulla är att den mänskliga hjärnan tänker i bilder och berättelser. Berättelser är hur vi förklarar hur saker fungerar, hur vi fattar beslut, hur vi motiverar våra beslut, hur vi övertygar andra, hur vi förstår vår plats i världen, samt hur vi skapar våra identiteter.

Sammanfattningsvis är historier kraftfulla bärare av budskap samtidigt som de kan förleda oss att tro på ett budskap som faktiskt inte är sant. Forskare och konsulter behöver bli bättre på att beskriva sitt budskap på ett mindre akademiskt torrt sätt och istället nyttja den kraft som en god historia har. Därigenom kan forskningen skapa valida och trovärdiga historier som inte heller enbart kommer från de få stora företag eller ledare som nämnts ovan.

Så finns det då business-success böcker som jag inte tycker suger. Visst finns det en stor mängd riktigt bra böcker och nedan rekomenderar jag några. Det är ingen inbördes rangordning, utan de är alla böcker som på ett trovärdigt och vetenskapligt sätt bidrar till att utveckla våra organisationer och våra ledare.

Att veta men inte göra av Jeffrey Pfeffer & Bob Sutton.

Varje år spenderar företag miljontals kronor på kurser och utbildningar, på konsulter och seminarier. I företagsvärlden finns det gott om recept på vad som bör och kan göras, men föga av faktiskt genomförda intentioner. Författarna urskiljer en rad olika förklaringar till klyftan mellan att veta och att handla, och redovisar också ett antal exempel på företag som lyckats överbrygga klyftan.

The progress principle av Teresa Amabile & Steven Kramer

Ett mästerverk av evidensbaserad kunskap om de små stegen i en organisation som verkligen gör skillnad. 

The Leadership Challenge av Jim Kouzes & Barry Posner

Den enligt mig över tid bästa ledarskapsboken som skrivits. På ett bra och trovärdigt sätt beskriver författarna sin ledarskapsforskning utan att tumma på evidens samtidigt som de är mycket praktiskt inriktade.

Mindset av Carol DweckBoken handlar om människans grundläggande antaganden om sig själv. Dessa antaganden resulterar i olika Mindsets – eller inställningar – som påverkar hur vi upplever motgångar och tar oss an utmaningar. Genom verkliga exempel från vitt skilda områden och övningar där läsaren stimuleras till självreflektion, gör Dweck denna positiva psykologi både lättillgänglig och tillämpbar för en bred publik.

Jag kan också varmt rekommendera min kollega Stefan Söderfjälls nya bok Behovsanpassat ledarskap som just kommit ut i bokhandeln. 

Med förhoppning om god läsning
Mikael Nygren
Ledarskapscentrum