Protektionism- en frestelse för världens politiker

Protektionism blir en allt starkare frestelse för politikerna runt om i världens länder. Som ett sätt att skydda sitt lands ekonomi från en djupare recession har protektionism blivit ett allt mer attraktivt alternativ. Framförallt kommer oron ifrån att de stora stimulanspaketen som politiker runt om i världen beslutat att genomföra inte enbart kommer den inhemska ekonomin tillhanda.

Vi kommer inte att vara helt skonade från handelsrestriktioner länge till. Som Venace Financial tidigare har förutspått, kommer vi att under 2009 börja se protektionistiska åtgärder. Hittills har länderna samarbetat med varandra för en kollektiv lösning på kreditbubblan. Nu börjar vi komma till en fas då allt fler länder istället vill hitta den snabbaste vägen att stimulera den inhemska industrin och jobben genom protektionism.Frågan är vilka länder som faller för den kortsiktiga frestelsen först?

Om USA startar en våg av protektionism ger det en spridningseffekt som tvingar andra länder att agera i frågan. Det amerikanska stimulanspaketet har en hake, man måste köpa amerikansk material. Temat riskerar att bli"Buy American". Nästa steg kan väl bli handelsrestriktioner. Om det blir aktuellt medhandelsrestriktioner kommer tillväxtländerna att drabbas hårdast då de inte kan konkurrera i samma regi som tidigare med låga exportpriser.

Sverige är ett litet land som är starkt beroende av andra länder. Framförallt är vi beroende av exporten och vår främsta handelspartner är idag Tyskland. Förbundskanslern Angela Merkel har sagt att Tyskland ska undvika protektionism mot Kina. Om Tyskland står fast vid dessa löften, är det givetvis mycket positivt. Å andra sidan har tyskarna inte samma synsätt på den monetära och fiskala politiken som de andra länderna i eurozonen. De vill inte vara med och betala för konsekvenserna av försök att återskapa spruckna bubblor.

På 1930-talet infördes Smoot-Hawley-lagen i USA efter den stora börskraschen i ett försök att undvika en ekonomisk depression. De ekonomiska siffrorna för perioden efter tariffen visade att arbetslösheten steg med 25%, konsumtionshandeln och nettoexporten minskade. Resultatet av protektionismen är ändå helt oklar, eftersom handelsrestriktionen infördes efter börskraschen och den amerikanska ekonomin redan då var i en djup recession. Nu år 2009 står vi inför den största recessionen sedan 1930-talet. Ändå har vi långt kvar till en ekonomisk depression, dock beroende på hur beslutsfattarna runt om i världen agerar.

Hur djup recessionen kommer att bli, och om den globala recessionen eventuellt utvecklas till en ekonomisk depression i stora delar av världen, avgörs av politiska beslut. Det gäller för världens politiker att välja sina spelkort med försiktighet.