Ojämlik hälsa har försämrat Sveriges krisberedskap

Hälsan är en viktig faktor för krisberedskapen. Brister i hälsa och framför allt den ojämlika hälsan bidrog till att försämra Sveriges beredskap inför coronapandemin. Det anser Liberalernas regionråd i Stockholm, Anna Starbrink. I en rapport har Liberalerna i regionen sammanställt ett antal förslag för att stärka hälsan, för alla – också som ett led i Sveriges krisberedskap.

- En god hälsa är viktigt på många nivåer – först och främst för individen, naturligtvis, som får en ökad frihet och högre livskvalitet med en bättre hälsa. För samhället i stort är hälsoläget i befolkningen av central betydelse för samhällsekonomin – och krisberedskapen. Det har visat sig tydligt under coronapandemin, säger Anna Starbrink (L), regionråd och gruppledare för Liberalerna i Region Stockholm.

- Coronapandemin slog med stor kraft mot personer och områden där hälsoläget från början var sämre, och där många har samhällsviktiga yrken i vård-, transport- och serviceyrken. Hela samhället drabbades, ingen går säker för coronan – men de högsta smitto- och dödstalen följer med smärtsam precision segregationens karta, påpekar Anna Starbrink (L).

- Lärdomen vi måste dra av hälsoläget och coronapandemin är att fortsätta och stärka arbetet för en jämlik hälsa, med riktade insatser från sjukvården – men också från många andra delar i samhället. Hälsa måste bli en del av svensk integrationspolitik. Vi måste bli mer innovativa med ekonomiska modeller som gör det lönsamt att arbeta för hälsa – som den hälsoobligation vi nu prövar i Region Stockholm. Digitalisering, forskning och skolgång är också viktiga faktorer för en framgångsrik och jämlik hälsolinje. Och givetvis måste människor med bristfälliga språkkunskaper ha rätt till tolk i sjukvårdssituationer – att beröva människor möjligheten att kommunicera om sin hälsa är hål i huvudet för både integration och hälsa, understryker Anna Starbrink (L).

Liberala förslag för hälsa och krisberedskap

Läs hela rapporten Hälsan - en fråga om krisberedskap i bilagan.

• Stärk hälsan där den är som sämst – riktade insatser
• Snabba reformer för god och nära vård – fast husläkare, starka vårdcentraler
• Hälsosamtal – primärprevention för äldre och riskgrupper
• Digital hälsa – använd tekniken för att öka tillgänglighet och kontinuitet
• Hälsa för integration – nytt mål för svensk integrationspolitik
• Skolan viktigaste hälsofaktorn – jämlikhet med kunskap, arbetsro och fungerande skolgång för alla barn även under en pandemi
• Språk för hälsa – rätt till tolk, nya digitala verktyg
• Innovation för att finansiera hälsosatsningar – nya finansiella lösningar som hälsoobligationer som gör hälsovinsterna lönsamma
• Forska för livet – underlätta forskning i alla led, grundforskning, kliniska studier, innovation och tillämpning – nära patienterna och vården
• Bekämpa resistensen – styr om EU-budgeten
• Nationellt vaccinationsregister – och vaccinera med kunskap mot vaccinskepsis
• Nationellt läkemedelslager – säkra tillgången i kristider
• Psykisk hälsa – förebygg och behandla bättre, i skolan och på vårdcentralen
• Bekämpa ofrivillig ensamhet – identifiera personer i riskgrupp, samarbeta med civilsamhället
• Nationell strategi för hälsa – måste omfatta många politikområden och samhällssektorer, inte bara hälso- och sjukvård